Tillståndet. Om postmodernismen och dess lärdomar

När postmodernismen bröt igenom på 1980-talet förknippades den främst med franska tänkare som Jean-François Lyotard och Jean Baudrillard och deras kritik mot konventionell framstegstro och ”stora berättelser”. Men post­modernismen kom snart att få ett betydande inflytande också långt utanför de humanistiska seminarie­rummen. Författare som Paul Auster och foto­grafer som Cindy Sherman, båda med tve­tydighet, pastisch och ironi som viktiga verkningsmedel, räknas ofta som postmodernister. I Sverige blev själva termen postmodernism ett nästan till leda använt slagträ i kultursidesdebatter om estetik och politik. Under de senaste årtiondena har det inte talats så mycket om postmodernismen. Men detta håller nu på att förändras. Det finns idag ett växande intresse för postmodernismen inom humanistisk forskning och därmed också ett behov av att aktualisera och kontextualisera postmodernismens utgångspunkter och mångsidiga – för att inte säga disparata – uttryck. Det är ett sådant behov denna antologi vill fylla. Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Två av hans senaste böcker är "Dissensus. Drömmar och mardrömmar i demokratins idéhistoria" (2021) och "Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid" (2024). Anna Victoria Hallberg är fil. dr i litteraturvetenskap, proprefekt och föreståndare för filosofiämnet på Söder­törns högskola. Hon är aktuell med boken "Du berör min själ. Scener ur ett liv med Iris Murdoch" (2025). Humaniora, bildning och universitetets idé är återkommande teman i hennes artiklar och texter. Övriga medverkande är Frida Beckman, Henrik Bohlin, Olof Hallonsten, Johan Söderberg och Sven-Olov Wallenstein.