Läroplansteori och didaktik Upplaga 2
Läroplansteori och didaktik utgör två fundamentala komponenter av det vetenskapliga studiet inom pedagogik. Läroplansteorin ställer den grundläggande frågan "Vilken typ av information anses vara kunskap?", en fråga som ständigt omprövas, debatteras och väcker starka reaktioner, utan något slutgiltigt svar i sikte. På samma sätt, diskuteras intensivt didaktikens centrala fråga om organiseringen av kunskap, värderingar och erfarenheter inom specifika lärande och undervisningssituationer.
Denna bok lyfter fram dessa två viktiga frågor genom en mängd olika perspektiv. En genomgående insikt är att våra uppfattningar om utbildning och lärande skiftar historiskt och geografiskt, påverkade av historiska, sociala och kulturella traditioner.
I den senaste utgåvan av boken finns ett nytt kapitel som fokuserar på framväxten av förskolans läroplan som en del av en transnationell utbildningspolicy. Med början i 1970-talets barnstugeutredning, presenteras de tankar och begrepp som har format riktlinjedokumenten från Pedagogiskt program för förskolan till de två första läroplanerna för förskolan.
Boken avslutas med ett segment som belyser hur varje läroplan baseras, mer eller mindre medvetet, på antaganden om ett särskilt ideal för medborgarskap. En bilaga erbjuder praktiska exempel på hur lärare själva kan genomföra en didaktisk läroplansanalys.
Läroplansteori och didaktik utgör två fundamentala komponenter av det vetenskapliga studiet inom pedagogik. Läroplansteorin ställer den grundläggande frågan "Vilken typ av information anses vara kunskap?", en fråga som ständigt omprövas, debatteras och väcker starka reaktioner, utan något slutgiltigt svar i sikte. På samma sätt, diskuteras intensivt didaktikens centrala fråga om organiseringen av kunskap, värderingar och erfarenheter inom specifika lärande och undervisningssituationer.
Denna bok lyfter fram dessa två viktiga frågor genom en mängd olika perspektiv. En genomgående insikt är att våra uppfattningar om utbildning och lärande skiftar historiskt och geografiskt, påverkade av historiska, sociala och kulturella traditioner.
I den senaste utgåvan av boken finns ett nytt kapitel som fokuserar på framväxten av förskolans läroplan som en del av en transnationell utbildningspolicy. Med början i 1970-talets barnstugeutredning, presenteras de tankar och begrepp som har format riktlinjedokumenten från Pedagogiskt program för förskolan till de två första läroplanerna för förskolan.
Boken avslutas med ett segment som belyser hur varje läroplan baseras, mer eller mindre medvetet, på antaganden om ett särskilt ideal för medborgarskap. En bilaga erbjuder praktiska exempel på hur lärare själva kan genomföra en didaktisk läroplansanalys.