Att hålla folket på gott humör : informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering i Sverige 1655-1680; Anna Maria Forssberg; 2015

Att hålla folket på gott humör : informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering i Sverige 1655-1680

av Anna Maria Forssberg
Sverige var en gång en stormakt. Trots knappa resurser och en liten befolkning lyckades riket växa på ett häpnadsväckande sätt. Men expansionen kostade, och det var Sveriges allmoge som betalade. Bondebefolkningen bidrog både med höga skatter och omfattande utskrivningar. Mellan 1620 och 1720 förlorade en halv miljon svenska män sina liv i krigen. Statens företrädare var inte bara väl medvetna om det folkliga motståndet mot krigen, utan också oroliga över att det skulle leda till protester. Gång på gång diskuterade kung och råd hur man på bästa sätt skulle ”hålla folket på gott humör.” Det gällde att få ut så mycket resurser som möjligt utan att orsaka social oro. Lösningen var propaganda. Genom ett väl utvecklat informationssystem och en rad argument legitimerades krigen både på kort och lång sikt. I denna doktorsavhandling analyserar Anna Maria Forssberg, historiska institutionen, Stockholms universitet,den inhemska krigspropagandan 1655–1680. Det är en undersökning av hur information redan på 1600-talet användes som maktresurs, vad befolkningen egentligen fick veta om krigen och hur anfall gång på gång förkläddes till försvar.
Sverige var en gång en stormakt. Trots knappa resurser och en liten befolkning lyckades riket växa på ett häpnadsväckande sätt. Men expansionen kostade, och det var Sveriges allmoge som betalade. Bondebefolkningen bidrog både med höga skatter och omfattande utskrivningar. Mellan 1620 och 1720 förlorade en halv miljon svenska män sina liv i krigen. Statens företrädare var inte bara väl medvetna om det folkliga motståndet mot krigen, utan också oroliga över att det skulle leda till protester. Gång på gång diskuterade kung och råd hur man på bästa sätt skulle ”hålla folket på gott humör.” Det gällde att få ut så mycket resurser som möjligt utan att orsaka social oro. Lösningen var propaganda. Genom ett väl utvecklat informationssystem och en rad argument legitimerades krigen både på kort och lång sikt. I denna doktorsavhandling analyserar Anna Maria Forssberg, historiska institutionen, Stockholms universitet,den inhemska krigspropagandan 1655–1680. Det är en undersökning av hur information redan på 1600-talet användes som maktresurs, vad befolkningen egentligen fick veta om krigen och hur anfall gång på gång förkläddes till försvar.
Utgiven: 2015
ISBN: 9789176098493
Förlag: Stockholm University
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 330 st
Sverige var en gång en stormakt. Trots knappa resurser och en liten befolkning lyckades riket växa på ett häpnadsväckande sätt. Men expansionen kostade, och det var Sveriges allmoge som betalade. Bondebefolkningen bidrog både med höga skatter och omfattande utskrivningar. Mellan 1620 och 1720 förlorade en halv miljon svenska män sina liv i krigen. Statens företrädare var inte bara väl medvetna om det folkliga motståndet mot krigen, utan också oroliga över att det skulle leda till protester. Gång på gång diskuterade kung och råd hur man på bästa sätt skulle ”hålla folket på gott humör.” Det gällde att få ut så mycket resurser som möjligt utan att orsaka social oro. Lösningen var propaganda. Genom ett väl utvecklat informationssystem och en rad argument legitimerades krigen både på kort och lång sikt. I denna doktorsavhandling analyserar Anna Maria Forssberg, historiska institutionen, Stockholms universitet,den inhemska krigspropagandan 1655–1680. Det är en undersökning av hur information redan på 1600-talet användes som maktresurs, vad befolkningen egentligen fick veta om krigen och hur anfall gång på gång förkläddes till försvar.
Sverige var en gång en stormakt. Trots knappa resurser och en liten befolkning lyckades riket växa på ett häpnadsväckande sätt. Men expansionen kostade, och det var Sveriges allmoge som betalade. Bondebefolkningen bidrog både med höga skatter och omfattande utskrivningar. Mellan 1620 och 1720 förlorade en halv miljon svenska män sina liv i krigen. Statens företrädare var inte bara väl medvetna om det folkliga motståndet mot krigen, utan också oroliga över att det skulle leda till protester. Gång på gång diskuterade kung och råd hur man på bästa sätt skulle ”hålla folket på gott humör.” Det gällde att få ut så mycket resurser som möjligt utan att orsaka social oro. Lösningen var propaganda. Genom ett väl utvecklat informationssystem och en rad argument legitimerades krigen både på kort och lång sikt. I denna doktorsavhandling analyserar Anna Maria Forssberg, historiska institutionen, Stockholms universitet,den inhemska krigspropagandan 1655–1680. Det är en undersökning av hur information redan på 1600-talet användes som maktresurs, vad befolkningen egentligen fick veta om krigen och hur anfall gång på gång förkläddes till försvar.
Begagnad bok (0 st)

Om Att hålla folket på gott humör : informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering i Sverige 1655-1680 (2015)

I september 2015 släpptes boken Att hålla folket på gott humör : informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering i Sverige 1655-1680 skriven av Anna Maria Forssberg. Den är skriven på svenska och består av 330 sidor djupgående information om historia och arkeologi. Förlaget bakom boken är Stockholm University.

Köp boken Att hålla folket på gott humör : informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering i Sverige 1655-1680 direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)