Tidskriften Mana 2-3(2015) Mark; Maja Sager, Lucas De Vivo, Ulf Martinsson, Lisa Wool-Rim Sjöblom, Fredrik Ramel, Matilda Renkvist Quisbert, Carmen Blanco Valer, Brentin Mock, Abigail Sykes, Sara Saleh, Emma Lundström, Joakim Medin, Ronbir Mohammad, Natalie Mark, Joanna Korbutiak, Felicia Mulinari, Christina Kjellstrand; 2015

Tidskriften Mana 2-3(2015) Mark

av Maja Sager, Lucas De Vivo, Ulf Martinsson, Lisa Wool-Rim Sjöblom, Fredrik Ramel
m.fl.
I tema Mark utforskar vi skärningspunkter mellan rasism, markägande och exploatering av naturresurser. Texterna visar hur rasismen mobiliseras för att möjliggöra exploatering av naturresurser, eller de värden som genereras av markens geografiska läge. Några av texterna handlar också om kampen mot exploatering som en plattform för återuppbyggnad av de identiteter och gemenskaper som under generationer brutits ner av intern kolonialism och förstörelse av marken.
I temats första artikel beskriver Carmen Blanco Valer de idéer hon ser som grunden för kamperna mot gruvor som urfolkskvinnor utkämpar runt om i den andinska regionen. Brentin Mock beskriver en politik som i samspel mellan utbredningen av vita amerikaners strandturism och naturförstörande exploatering av kusterna lett till att forna svarta markägare i dag fördrivits till marginaliserade och förorenade delar av kustområdena.
Sara Saleh rapporterar om en kampanj i Australien mot statens beslut att dra in all samhällsservice till en rad aboriginska samhällen. Abigail Sykes ger en överblick över några av de konflikter där samhällen ser sina marker hotade av företag som vill bryta olja och metaller. I Emma Lundströms reportage vittnar samiska röster om kampen mot gruvprojektet i Gállok och hur denna kamp påverkat den samiska rörelsen.
Sist i temat visar Matilda Renkvist Quisbert hur ägandet och användandet av marken blev centralt i kampen om de romska EU-medborgarnas läger i Malmö.
I tema Mark utforskar vi skärningspunkter mellan rasism, markägande och exploatering av naturresurser. Texterna visar hur rasismen mobiliseras för att möjliggöra exploatering av naturresurser, eller de värden som genereras av markens geografiska läge. Några av texterna handlar också om kampen mot exploatering som en plattform för återuppbyggnad av de identiteter och gemenskaper som under generationer brutits ner av intern kolonialism och förstörelse av marken.
I temats första artikel beskriver Carmen Blanco Valer de idéer hon ser som grunden för kamperna mot gruvor som urfolkskvinnor utkämpar runt om i den andinska regionen. Brentin Mock beskriver en politik som i samspel mellan utbredningen av vita amerikaners strandturism och naturförstörande exploatering av kusterna lett till att forna svarta markägare i dag fördrivits till marginaliserade och förorenade delar av kustområdena.
Sara Saleh rapporterar om en kampanj i Australien mot statens beslut att dra in all samhällsservice till en rad aboriginska samhällen. Abigail Sykes ger en överblick över några av de konflikter där samhällen ser sina marker hotade av företag som vill bryta olja och metaller. I Emma Lundströms reportage vittnar samiska röster om kampen mot gruvprojektet i Gállok och hur denna kamp påverkat den samiska rörelsen.
Sist i temat visar Matilda Renkvist Quisbert hur ägandet och användandet av marken blev centralt i kampen om de romska EU-medborgarnas läger i Malmö.
Utgiven: 2015
ISBN: 9789198124378
Förlag: Föreningen tidskriften Mana
Format: Broschyr
Språk: Svenska
Sidor: 64 st
I tema Mark utforskar vi skärningspunkter mellan rasism, markägande och exploatering av naturresurser. Texterna visar hur rasismen mobiliseras för att möjliggöra exploatering av naturresurser, eller de värden som genereras av markens geografiska läge. Några av texterna handlar också om kampen mot exploatering som en plattform för återuppbyggnad av de identiteter och gemenskaper som under generationer brutits ner av intern kolonialism och förstörelse av marken.
I temats första artikel beskriver Carmen Blanco Valer de idéer hon ser som grunden för kamperna mot gruvor som urfolkskvinnor utkämpar runt om i den andinska regionen. Brentin Mock beskriver en politik som i samspel mellan utbredningen av vita amerikaners strandturism och naturförstörande exploatering av kusterna lett till att forna svarta markägare i dag fördrivits till marginaliserade och förorenade delar av kustområdena.
Sara Saleh rapporterar om en kampanj i Australien mot statens beslut att dra in all samhällsservice till en rad aboriginska samhällen. Abigail Sykes ger en överblick över några av de konflikter där samhällen ser sina marker hotade av företag som vill bryta olja och metaller. I Emma Lundströms reportage vittnar samiska röster om kampen mot gruvprojektet i Gállok och hur denna kamp påverkat den samiska rörelsen.
Sist i temat visar Matilda Renkvist Quisbert hur ägandet och användandet av marken blev centralt i kampen om de romska EU-medborgarnas läger i Malmö.
I tema Mark utforskar vi skärningspunkter mellan rasism, markägande och exploatering av naturresurser. Texterna visar hur rasismen mobiliseras för att möjliggöra exploatering av naturresurser, eller de värden som genereras av markens geografiska läge. Några av texterna handlar också om kampen mot exploatering som en plattform för återuppbyggnad av de identiteter och gemenskaper som under generationer brutits ner av intern kolonialism och förstörelse av marken.
I temats första artikel beskriver Carmen Blanco Valer de idéer hon ser som grunden för kamperna mot gruvor som urfolkskvinnor utkämpar runt om i den andinska regionen. Brentin Mock beskriver en politik som i samspel mellan utbredningen av vita amerikaners strandturism och naturförstörande exploatering av kusterna lett till att forna svarta markägare i dag fördrivits till marginaliserade och förorenade delar av kustområdena.
Sara Saleh rapporterar om en kampanj i Australien mot statens beslut att dra in all samhällsservice till en rad aboriginska samhällen. Abigail Sykes ger en överblick över några av de konflikter där samhällen ser sina marker hotade av företag som vill bryta olja och metaller. I Emma Lundströms reportage vittnar samiska röster om kampen mot gruvprojektet i Gállok och hur denna kamp påverkat den samiska rörelsen.
Sist i temat visar Matilda Renkvist Quisbert hur ägandet och användandet av marken blev centralt i kampen om de romska EU-medborgarnas läger i Malmö.
Begagnad bok (0 st)

Om Tidskriften Mana 2-3(2015) Mark (2015)

I december 2015 släpptes boken Tidskriften Mana 2-3(2015) Mark skriven av Maja Sager, Lucas De Vivo, Ulf Martinsson, Lisa Wool-Rim Sjöblom, Fredrik Ramel, Matilda Renkvist Quisbert, Carmen Blanco Valer, Brentin Mock, Abigail Sykes, Sara Saleh, Emma Lundström, Joakim Medin, Ronbir Mohammad, Natalie Mark, Joanna Korbutiak, Felicia Mulinari, Christina Kjellstrand. Den är skriven på svenska och består av 64 sidor djupgående information om samhälle och politik. Förlaget bakom boken är Föreningen tidskriften Mana.

Köp boken Tidskriften Mana 2-3(2015) Mark direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturSamhällskunskapÖvrig samhällskunskapTidskriften Mana 2-3(2015) Mark
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)