Sottungaskutor och besättningar; Folke Stenroos; 2021
endast ny

Sottungaskutor och besättningar Upplaga 1

av Folke Stenroos
I slutet av 1800-talet satte en omfattande skutseglation igång på Sottunga i Ålands skärgård. Galeaser förde ved till de stora städerna Åbo, Helsingfors och Stockholm och lastade ibland järnmalm tillbaka från Uppland till Dalsbruk i. Sumpar seglade med levande fisk och andra varor. Antalet Sottungaskutor ökade år för år och var som flest år 1911 då det fanns åtminstone 16 stycken. Alvima, Dione och Frid II är exempel på fartyg som byggdes som nya åt Sottungborna och det sistnämnda fartyget byggdes i Drottningklev på Sottunga. Den här epoken, framför allt1920-talet, är att betrakta som Sottungas storhetstid, en ö i Ålands skärgård med c:a 400 innevånare. Här presenteras skutor, ett 70-tal, som någon gång haft anknytning till eller haft Sottunga som hemort. Även skutor hemmahörande på Kyrkogårdsö (Tjörgåse) finns med på grund av många kontakter och släktband med Sottunga.
I slutet av 1800-talet satte en omfattande skutseglation igång på Sottunga i Ålands skärgård. Galeaser förde ved till de stora städerna Åbo, Helsingfors och Stockholm och lastade ibland järnmalm tillbaka från Uppland till Dalsbruk i. Sumpar seglade med levande fisk och andra varor. Antalet Sottungaskutor ökade år för år och var som flest år 1911 då det fanns åtminstone 16 stycken. Alvima, Dione och Frid II är exempel på fartyg som byggdes som nya åt Sottungborna och det sistnämnda fartyget byggdes i Drottningklev på Sottunga. Den här epoken, framför allt1920-talet, är att betrakta som Sottungas storhetstid, en ö i Ålands skärgård med c:a 400 innevånare. Här presenteras skutor, ett 70-tal, som någon gång haft anknytning till eller haft Sottunga som hemort. Även skutor hemmahörande på Kyrkogårdsö (Tjörgåse) finns med på grund av många kontakter och släktband med Sottunga.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2021
ISBN: 9789529428083
Förlag: Folke Stenroos
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 152 st
I slutet av 1800-talet satte en omfattande skutseglation igång på Sottunga i Ålands skärgård. Galeaser förde ved till de stora städerna Åbo, Helsingfors och Stockholm och lastade ibland järnmalm tillbaka från Uppland till Dalsbruk i. Sumpar seglade med levande fisk och andra varor. Antalet Sottungaskutor ökade år för år och var som flest år 1911 då det fanns åtminstone 16 stycken. Alvima, Dione och Frid II är exempel på fartyg som byggdes som nya åt Sottungborna och det sistnämnda fartyget byggdes i Drottningklev på Sottunga. Den här epoken, framför allt1920-talet, är att betrakta som Sottungas storhetstid, en ö i Ålands skärgård med c:a 400 innevånare. Här presenteras skutor, ett 70-tal, som någon gång haft anknytning till eller haft Sottunga som hemort. Även skutor hemmahörande på Kyrkogårdsö (Tjörgåse) finns med på grund av många kontakter och släktband med Sottunga.
I slutet av 1800-talet satte en omfattande skutseglation igång på Sottunga i Ålands skärgård. Galeaser förde ved till de stora städerna Åbo, Helsingfors och Stockholm och lastade ibland järnmalm tillbaka från Uppland till Dalsbruk i. Sumpar seglade med levande fisk och andra varor. Antalet Sottungaskutor ökade år för år och var som flest år 1911 då det fanns åtminstone 16 stycken. Alvima, Dione och Frid II är exempel på fartyg som byggdes som nya åt Sottungborna och det sistnämnda fartyget byggdes i Drottningklev på Sottunga. Den här epoken, framför allt1920-talet, är att betrakta som Sottungas storhetstid, en ö i Ålands skärgård med c:a 400 innevånare. Här presenteras skutor, ett 70-tal, som någon gång haft anknytning till eller haft Sottunga som hemort. Även skutor hemmahörande på Kyrkogårdsö (Tjörgåse) finns med på grund av många kontakter och släktband med Sottunga.
Ny bok
480 kr505 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)
Ny bok
480 kr505 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)