Regeringsformen - med kommentarer

Sverige har flera olika grundlagar men det är regeringsformen som är den centrala och den man avser när man talar om vårt lands skrivna författning eller konstitution. I regeringsformen finns de grundläggande bestämmelserna som beskriver hur vårt statsskick är organiserat och hur vårt demokratiska system fungerar. Det är vidare i regeringsformen som enskildas grundläggande fri- och rättigheter i förhållande till det allmänna återfinns. Där finns också de regler som slår fast rättsstatsprincipen, t.ex. kravet på lagenlighet, objektivitet och självständighet vid myndighetsutövning liksom regler som syftar till att garantera insyn och kontroll över hur den offentliga makten utövas i olika hänseenden. Regeringsformen är från 1974 men har genom ändringar som trädde i kraft den 1 januari 2011 reformerats i grunden. Reformen, som i allt väsentligt bygger på förslag som togs fram av Grundlagsutredningen, innebär att nästan alla paragrafer har skrivits om och moderniserats. Många har också omnumrerats. Två nya kapitel har tillkommit – bl.a. ett nytt kapitel om kommunerna – och ett antal sakliga ändringar har införts, bl.a. beträffande fri- och rättighetsregleringen. I boken kommenteras varje kapitel och paragraf i regeringsformen. Varje paragraf är försedd med en kort ingress som förklarar hur innehållet förhåller sig till tidigare lydelse. Vidare ges paragrafvis hänvisningar till relevanta förarbeten och i förekommande fall till annan litteratur. De utförliga kommentarerna utgår från regeringsformens nuvarande lydelse. Särskild vikt har lagts vid att ge lättillgängliga beskrivningar av komplicerade frågor som t.ex. förhållandet till EU och den statliga budgetprocessen. Boken vänder sig i första hand till praktiskt verksamma jurister men även till bl.a. statsvetare, ekonomer, personer verksamma inom offentlig förvaltning, m.fl. Författarna är alla domstolsjurister med bred erfarenhet från lagstiftningsarbete och offentlig förvaltning i övrigt. De deltog samtliga i Grundlagsutredningens arbete. Anders Eka, lagman vid Stockholms tingsrätt, huvudsekreterare i Grundlagsutredningen Johan Hirschfeldt, f.d. hovrättspresident, ledamot av Grundlagsutredningen Henrik Jermsten, justitieråd, sakkunnig i Grundlagsutredningen Kristina Svahn Starrsjö, departementsråd, sakkunnig i Grundlagsutredningen