I denna kunskapssammanställning återges vad man vet och inte vet om effekterna av olika behandlingsmetoder, baserat på tillgängliga, jämförande studier i den internationella vetenskapliga litteraturen. I den första volymen redovisas hur sociala, psykologiska och individuella faktorer samt förhållanden i arbetslivet kan inverka på smärtor i ryggen. Vidare återges vad man vet om hur smärta uppstår, vad man känner till om möjligheterna att förebygga ont i ryggen och hur ofta det uppträder i olika befolkningar och åldersgrupper. I den andra volymen redovisas tillgängliga vetenskapliga fakta om resultaten av konservativa, kirurgiska och psykologiska behandlingsmetoder samt kostnadseffektiviteten i olika behandlingsmetoder. Vidare redovisas beräkningar av de totala samhällsekonomiska kostnaderna för nack- och ländryggsbesvär samt en jämförelse av olika system för socialförsäkringar. Kunskaperna om hur man skulle kunna förebygga ont i ryggen är inte direkt bristfälliga, men de har tillämpats och utvärderats i förvånansvärt liten utsträckning. Det finns många behandlingsmetoder som idag tillämpas utan att det finns någon vetenskaplig evidens för deras nytta. Det finns också behandlingsmetoder som tillämpas trots vetenskaplig evidens om att de inte medför någon nytta för patienten. De direkta sjukvårdskostnaderna och kostnaderna till följd av sjukskrivning och förtidspension pga ryggsmärtor uppgår varje år till belopp som är mer än tre gånger högre än motsvarande kostnader för exempelvis alla cancersjukdomar.
Åtkomstkoder och digitalt tilläggsmaterial garanteras inte med begagnade böcker