Med humanistisk grundsyn och medmänskligheten som ledstjärna lyfter Sonja Levander i denna bok fram några aspekter, som hon tror är väsentliga för att patienterna ska känna att den vård som erbjuds dem är relevant och hjälper dem att återerövra sin psykiska hälsa. Mest av allt handlar det om den absolut grundläggande lärdomen - psykiatrin möter enskilda människor och inte grupper med olika diagnoser. Alla är individer med en unik livsberättelse, med behov också förutom dem som sjukdomen i sig medför.
Boken vänder sig till dem som arbetar inom eller har kontakt med den psykiatriska vården, men också till alla som vill få en inblick i ett ämne som av och till dominerar samhällsdebatten. Är psykiatrin för slapphänt eller helt enkelt för okunnig? Är det mer förebyggande arbete eller mer eftervård som behövs? Krävs det mer medicinering, eller kanske mindre? Vems är huvudansvaret?
Med stor öppenhet diskuterar Sonja Levander det faktum att våra kunskaper om psykiska sjukdomar är ofullständiga. Boken utger sig inte för att ha alla svar, men genom att sätta fokus på att det finns konflikter inom psykiatrin, där patienterna oftast drar det kortaste strået, kan mycket vara vunnet i samarbetet för att skapa ett bättre vårdklimat.
Åtkomstkoder och digitalt tilläggsmaterial garanteras inte med begagnade böcker