Omvärldsanalys, omvärldsbevakning, competitive intelligence och business intelligence är några av de begrepp som företag och andra organisationer använder sig av då de organiserar sitt underrättelsearbete. I denna studie granskar Magnus Hoppe hur civilt underrättelsearbete är organiserat samt de texter och beskrivniingar som används för att förklara hur detta arbete går till. Genom att relatera ämnesområdet till olika organisationsteoretiska teman samt formandet av egna modeller skapar författaren en utgångspunkt för en reflekterande diskussion om hur informationsurval, analytiska processer samt sociala kontakter påverkar organisationsmedlemmars uppfattningar om den egna organisationen, den värld de befinner sig i, men inte minst sin egen position.Det är långt ifrån så enkelt, som många populärt hållna böcker gör gällande, att det går att skapa ett rationellt informationsflöde från omvärlden in i organisationens beslutsfattande processer. För detta är den inomorganisatoriska miljön alltför komplex, hävdar Hoppe, som stöder sina tankar på intervjuer med underrättelsearbetare vid fyra olika svenska, internationellt verksamma företag. Idén om ett rationellt informationsflöde är en myt som hindrar oss från att se hur ett organiserat underrättelsearbete faktiskt verkar, argumenterar han. Men det innebär inte samtidigt att myten lätt låter sig avtäckas eller avfärdas. Instället är myten en den av vår kollektiva tro på organisationer som rationella och kontrollerbara samhällsaktörer, och därmed högst åtråvärd för de organisationer och de beslutsfattare som vill stärka sin sociala legitimitet.
Åtkomstkoder och digitalt tilläggsmaterial garanteras inte med begagnade böcker