Lönediskriminering; Susanne Fransson; 2000

Lönediskriminering

av Susanne Fransson
Bokpresentation Lika lön för lika och likvärdigt arbete? EG-domstolen har i ett stort antal mål tolkat principen om lika lön, artikel 141 i EG-fördraget. Argumentationen präglas av frågan om kvinnors och mäns arbetsuppgifter över huvud taget är jämförbara. EG-domstolens tolkning av begreppet indirekt diskriminering har gjort frågan om lönediskriminering till en avvägningsnorm, där de nationella domstolarnas prövning kan leda till att särbehandlingen av kvinnor legitimeras rättsligt. Det finns en skillnad mellan EG-domstolens tolkning av likalöneprincipen och arbetsdomstolens tolkningar i de svenska lönediskrimineringsmålen. Utformningen av jämställdhetslagens 18§ leder till att frågan om kön osynliggörs i den nationella domstolsprocessen. Genom att inte skilja mellan begreppen direkt och indirekt diskriminering görs löneskillnaderna ursäktliga och låga krav ställs på arbetsgivarens motbevisning. Arbetsdomstolen är bunden av äldre förarbeten och ser EG-domstolens rättspraxis som vägledande uttalanden. Det kollektiva förhandlings- och avtalssystemets normer präglar arbetsdomstolens juridiska argumentation. Konflikten mellan lagstiftningen och kollektivavtalssystemet visas i analysen av Barnmorskemålet, AD 1996 nr 41. Grunden för arbetsdomstolens argumentation är konsekvensorienterad och när artskilda arbeten jämförs är beviskraven höga. Resultatet blir att systemet och löneskillnaderna består. Stabiliteten på arbetsmarknaden bevaras och det oförutsägbara – i form av nya värderingar av kvinnors och mäns arbete – befattar sig domstolarna inte med.
Bokpresentation Lika lön för lika och likvärdigt arbete? EG-domstolen har i ett stort antal mål tolkat principen om lika lön, artikel 141 i EG-fördraget. Argumentationen präglas av frågan om kvinnors och mäns arbetsuppgifter över huvud taget är jämförbara. EG-domstolens tolkning av begreppet indirekt diskriminering har gjort frågan om lönediskriminering till en avvägningsnorm, där de nationella domstolarnas prövning kan leda till att särbehandlingen av kvinnor legitimeras rättsligt. Det finns en skillnad mellan EG-domstolens tolkning av likalöneprincipen och arbetsdomstolens tolkningar i de svenska lönediskrimineringsmålen. Utformningen av jämställdhetslagens 18§ leder till att frågan om kön osynliggörs i den nationella domstolsprocessen. Genom att inte skilja mellan begreppen direkt och indirekt diskriminering görs löneskillnaderna ursäktliga och låga krav ställs på arbetsgivarens motbevisning. Arbetsdomstolen är bunden av äldre förarbeten och ser EG-domstolens rättspraxis som vägledande uttalanden. Det kollektiva förhandlings- och avtalssystemets normer präglar arbetsdomstolens juridiska argumentation. Konflikten mellan lagstiftningen och kollektivavtalssystemet visas i analysen av Barnmorskemålet, AD 1996 nr 41. Grunden för arbetsdomstolens argumentation är konsekvensorienterad och när artskilda arbeten jämförs är beviskraven höga. Resultatet blir att systemet och löneskillnaderna består. Stabiliteten på arbetsmarknaden bevaras och det oförutsägbara – i form av nya värderingar av kvinnors och mäns arbete – befattar sig domstolarna inte med.
Utgiven: 2000
ISBN: 9789176784556
Förlag: Iustus
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 530 st
Bokpresentation Lika lön för lika och likvärdigt arbete? EG-domstolen har i ett stort antal mål tolkat principen om lika lön, artikel 141 i EG-fördraget. Argumentationen präglas av frågan om kvinnors och mäns arbetsuppgifter över huvud taget är jämförbara. EG-domstolens tolkning av begreppet indirekt diskriminering har gjort frågan om lönediskriminering till en avvägningsnorm, där de nationella domstolarnas prövning kan leda till att särbehandlingen av kvinnor legitimeras rättsligt. Det finns en skillnad mellan EG-domstolens tolkning av likalöneprincipen och arbetsdomstolens tolkningar i de svenska lönediskrimineringsmålen. Utformningen av jämställdhetslagens 18§ leder till att frågan om kön osynliggörs i den nationella domstolsprocessen. Genom att inte skilja mellan begreppen direkt och indirekt diskriminering görs löneskillnaderna ursäktliga och låga krav ställs på arbetsgivarens motbevisning. Arbetsdomstolen är bunden av äldre förarbeten och ser EG-domstolens rättspraxis som vägledande uttalanden. Det kollektiva förhandlings- och avtalssystemets normer präglar arbetsdomstolens juridiska argumentation. Konflikten mellan lagstiftningen och kollektivavtalssystemet visas i analysen av Barnmorskemålet, AD 1996 nr 41. Grunden för arbetsdomstolens argumentation är konsekvensorienterad och när artskilda arbeten jämförs är beviskraven höga. Resultatet blir att systemet och löneskillnaderna består. Stabiliteten på arbetsmarknaden bevaras och det oförutsägbara – i form av nya värderingar av kvinnors och mäns arbete – befattar sig domstolarna inte med.
Bokpresentation Lika lön för lika och likvärdigt arbete? EG-domstolen har i ett stort antal mål tolkat principen om lika lön, artikel 141 i EG-fördraget. Argumentationen präglas av frågan om kvinnors och mäns arbetsuppgifter över huvud taget är jämförbara. EG-domstolens tolkning av begreppet indirekt diskriminering har gjort frågan om lönediskriminering till en avvägningsnorm, där de nationella domstolarnas prövning kan leda till att särbehandlingen av kvinnor legitimeras rättsligt. Det finns en skillnad mellan EG-domstolens tolkning av likalöneprincipen och arbetsdomstolens tolkningar i de svenska lönediskrimineringsmålen. Utformningen av jämställdhetslagens 18§ leder till att frågan om kön osynliggörs i den nationella domstolsprocessen. Genom att inte skilja mellan begreppen direkt och indirekt diskriminering görs löneskillnaderna ursäktliga och låga krav ställs på arbetsgivarens motbevisning. Arbetsdomstolen är bunden av äldre förarbeten och ser EG-domstolens rättspraxis som vägledande uttalanden. Det kollektiva förhandlings- och avtalssystemets normer präglar arbetsdomstolens juridiska argumentation. Konflikten mellan lagstiftningen och kollektivavtalssystemet visas i analysen av Barnmorskemålet, AD 1996 nr 41. Grunden för arbetsdomstolens argumentation är konsekvensorienterad och när artskilda arbeten jämförs är beviskraven höga. Resultatet blir att systemet och löneskillnaderna består. Stabiliteten på arbetsmarknaden bevaras och det oförutsägbara – i form av nya värderingar av kvinnors och mäns arbete – befattar sig domstolarna inte med.
Begagnad bok (0 st)

Om Lönediskriminering (2000)

I januari 2000 släpptes boken Lönediskriminering skriven av Susanne Fransson. Den är skriven på svenska och består av 530 sidor djupgående information om övrigt. Förlaget bakom boken är Iustus.

Köp boken Lönediskriminering direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturÖvrigtÖvrigtLönediskriminering
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)