Kyrka och krona i Sörmländskt 1600-tal Upplaga 1

Kyrka och Krona i Sörmländskt 1600-tal öppnar upp ett nytt sätt att se på svensk historia: Det regionala. Överallt i Sverige har de flesta socknar eller härader/storkommuner fått mer eller mindre omfattande och djupgående översikter och historiker. Men vi vet så väldigt mycket mindre om de landskap, län och stift som de ingått i. Ändå är kunskap om den regionala mellannivån, länken mellan lokalsamhället och den 'vanliga' människan, och statens och kyrkans högsta makthavare, helt nödvändig för att förstå hur bygder och människor påverkades av rikets öden. Skåningar, sörmlänningar, värmlänningar och jämtar levde - och lever alltjämt - inom mycket oliak regionala ramar som medborgare i det svenska riket. För Sörmland är just 1600-talet ett särskilt viktigt skede. Det var nu som de flesta av de många slotten och herrgårdarna (säterierna) kom till och fick ett dominerande inflytande över jordbrukssamhället. Efter reformationstidens omvälvningar fick nu den kyrkliga förvaltningen stadga. Likaså den världsliga förvaltningen efter alla konflikter mellan Gustav Vasas söner. De kraftfulla biskoparna fortsatte att styra sitt stift som omfattade Närke, från Strängnäs i norr medan landshövdingarna över Sörmland (alltså bortsett från Södertörn), liksom Hertig Karl ännu sedan år 1600 gjort, residerade i Nyköping i söder. Inne i landet fanns inga städer och där hade godsägarna särskilt mycket makt. Kyrkans inflytande över människornas sinnen var på den tiden oerhört stort. Både biskopar och kyrkoherdar var alltså viktiga motspelare till landshövdingar respektive godsägare. Detta faktum har vi - utgivarna - velat betona redan med bokens titel. Den här antologin är ett pionjärarbete och varken så heltäckande eller likformig som vi skulle önskat. Men vi hoppas, ja, är säkra på att boken skall ge stimulans och vara till nytta för alla dem som intresserar sig för Sörmlands förflutna. Det berättas här om många intressanta ting som är nya. Vad för slags människa var egentligen Gustav II Adolfs änka Maria Eleonora som 1640 flydde från Gripsholm? Hur kom det sig att lika många studenter från Sörmland åkte till universitetet i Tartu i Estland för att studera som till Uppsala? Varför tycks sörmlänningarna ha sluppit lindrigare undan från tidens två stora plågoris, häxförföljelser och soldatutskrivningar? Magnus och Aare Mörner Red: Magnus& Aare Mörner Medv: Klaus R. Böhme, Stellan Dahlgren, Allan Elenius, Lars Ericson, Gunhild Kyle, Anne.Marie Lenander-Fällström, Alexander Loit,Magnus Mörner,Ragnar Norrman, Bror-Erik Ohlson, Mats Selén, Alf Åberg