Kvinnor i Umeå : En historisk guide; Kerstin Thörn; 2022

Kvinnor i Umeå : En historisk guide Upplaga 1

av Kerstin Thörn
Hur går man till väga för att skriva om ett lokalsamhälles kvinnohistoria? De kvinnor som stiger fram ur bevarat källmaterial på olika arkiv kan berätta om ett offentligt liv inom politik, i föreningar och på arbetsplatser. De flesta kvinnor finns inte noterade alls i arkiven trots att de varit viktiga personer i lokalsamhället. De kan ha varit näringsidkare, socialarbetare, pigor och hustrur med eller utan representativa funktioner för att nämna några. Då måste nekrologer, notiser om bemärkelsedagar och annonser studeras. De kvinnor som ytterst kortfattat biograferas, har alla under kortare eller längre tid varit verksamma i Umeå. De kan vara uppvuxna här eller hitflyttade. Kvinnor har varit påfallande flyttbenägna både för att utbilda sig och för att söka arbetslivserfarenhet. Dessutom bytte de som hyrde sina bostäder ofta adress. För att ge en antydan om kvinnornas bakgrund har faderns yrke omnämnts. Mödrarna kan förvisso också haft yrken men kvinnor, särskilt de som verkade före 1940-talet, övergav, av nödtvång eller frivilligt, som regel sina arbeten i samband med giftermål. Några av de miljöer som varit betydelsefulla för kvinnor presenteras. Många fler finns. Inte minst har kvinnor haft sina givna platser i hemmen, både som husmödrar och som anställda hushållerskor, pigor och hembiträden. Vidare fanns många anställda kvinnor på hotell, restauranger och kaféer. Ytterligare en kvinnodominerad miljö utgjorde den kooperativa tvättstugan Öst på stan dit arbetet från klappbryggorna vid älven kunde flyttas. Kvinnor som verkat i dessa miljöer är dessvärre svåra att i efterhand veta mycket mera om än möjligen deras namn. I boken är Umeå indelat i fem områden som kortfattat presenteras. En byggnad för varje del som haft särskild relevans som arbetsplats för kvinnor presenteras. Därutöver har kvinnorna knutits till olika platser där de varit verksamma. De kvinnor vars bostäder markerats har varit föreningsaktiva i sammanhang där det saknats en fast föreningslokal eller haft ett yrke som saknat en fast arbetsplats. Finns några slutsatser att utvinna ur det material som presenteras? Det mest tydliga är att kvinnor funnits i alla delar av samhället. Arbetsmarknaden har förvisso varit - och är i viss utsträckning fortfarande - könssegregerad, men kvinnor har ändå etablerat sig också utanför de kvinnodominerade sfärerna. Makten inom samhället har genom tiderna till största delen legat i männens händer, en ordning som inte minst de politiskt engagerade kvinnorna utmanade. Boken avslutas med en presentation av vanligt förekommande begrepp och namn, samt både ett bild- och personregister. Omslagsillustration och kartor av Alma Thörn.
Hur går man till väga för att skriva om ett lokalsamhälles kvinnohistoria? De kvinnor som stiger fram ur bevarat källmaterial på olika arkiv kan berätta om ett offentligt liv inom politik, i föreningar och på arbetsplatser. De flesta kvinnor finns inte noterade alls i arkiven trots att de varit viktiga personer i lokalsamhället. De kan ha varit näringsidkare, socialarbetare, pigor och hustrur med eller utan representativa funktioner för att nämna några. Då måste nekrologer, notiser om bemärkelsedagar och annonser studeras. De kvinnor som ytterst kortfattat biograferas, har alla under kortare eller längre tid varit verksamma i Umeå. De kan vara uppvuxna här eller hitflyttade. Kvinnor har varit påfallande flyttbenägna både för att utbilda sig och för att söka arbetslivserfarenhet. Dessutom bytte de som hyrde sina bostäder ofta adress. För att ge en antydan om kvinnornas bakgrund har faderns yrke omnämnts. Mödrarna kan förvisso också haft yrken men kvinnor, särskilt de som verkade före 1940-talet, övergav, av nödtvång eller frivilligt, som regel sina arbeten i samband med giftermål. Några av de miljöer som varit betydelsefulla för kvinnor presenteras. Många fler finns. Inte minst har kvinnor haft sina givna platser i hemmen, både som husmödrar och som anställda hushållerskor, pigor och hembiträden. Vidare fanns många anställda kvinnor på hotell, restauranger och kaféer. Ytterligare en kvinnodominerad miljö utgjorde den kooperativa tvättstugan Öst på stan dit arbetet från klappbryggorna vid älven kunde flyttas. Kvinnor som verkat i dessa miljöer är dessvärre svåra att i efterhand veta mycket mera om än möjligen deras namn. I boken är Umeå indelat i fem områden som kortfattat presenteras. En byggnad för varje del som haft särskild relevans som arbetsplats för kvinnor presenteras. Därutöver har kvinnorna knutits till olika platser där de varit verksamma. De kvinnor vars bostäder markerats har varit föreningsaktiva i sammanhang där det saknats en fast föreningslokal eller haft ett yrke som saknat en fast arbetsplats. Finns några slutsatser att utvinna ur det material som presenteras? Det mest tydliga är att kvinnor funnits i alla delar av samhället. Arbetsmarknaden har förvisso varit - och är i viss utsträckning fortfarande - könssegregerad, men kvinnor har ändå etablerat sig också utanför de kvinnodominerade sfärerna. Makten inom samhället har genom tiderna till största delen legat i männens händer, en ordning som inte minst de politiskt engagerade kvinnorna utmanade. Boken avslutas med en presentation av vanligt förekommande begrepp och namn, samt både ett bild- och personregister. Omslagsillustration och kartor av Alma Thörn.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2022
ISBN: 9789189316249
Förlag: Mandatus
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 96 st
Hur går man till väga för att skriva om ett lokalsamhälles kvinnohistoria? De kvinnor som stiger fram ur bevarat källmaterial på olika arkiv kan berätta om ett offentligt liv inom politik, i föreningar och på arbetsplatser. De flesta kvinnor finns inte noterade alls i arkiven trots att de varit viktiga personer i lokalsamhället. De kan ha varit näringsidkare, socialarbetare, pigor och hustrur med eller utan representativa funktioner för att nämna några. Då måste nekrologer, notiser om bemärkelsedagar och annonser studeras. De kvinnor som ytterst kortfattat biograferas, har alla under kortare eller längre tid varit verksamma i Umeå. De kan vara uppvuxna här eller hitflyttade. Kvinnor har varit påfallande flyttbenägna både för att utbilda sig och för att söka arbetslivserfarenhet. Dessutom bytte de som hyrde sina bostäder ofta adress. För att ge en antydan om kvinnornas bakgrund har faderns yrke omnämnts. Mödrarna kan förvisso också haft yrken men kvinnor, särskilt de som verkade före 1940-talet, övergav, av nödtvång eller frivilligt, som regel sina arbeten i samband med giftermål. Några av de miljöer som varit betydelsefulla för kvinnor presenteras. Många fler finns. Inte minst har kvinnor haft sina givna platser i hemmen, både som husmödrar och som anställda hushållerskor, pigor och hembiträden. Vidare fanns många anställda kvinnor på hotell, restauranger och kaféer. Ytterligare en kvinnodominerad miljö utgjorde den kooperativa tvättstugan Öst på stan dit arbetet från klappbryggorna vid älven kunde flyttas. Kvinnor som verkat i dessa miljöer är dessvärre svåra att i efterhand veta mycket mera om än möjligen deras namn. I boken är Umeå indelat i fem områden som kortfattat presenteras. En byggnad för varje del som haft särskild relevans som arbetsplats för kvinnor presenteras. Därutöver har kvinnorna knutits till olika platser där de varit verksamma. De kvinnor vars bostäder markerats har varit föreningsaktiva i sammanhang där det saknats en fast föreningslokal eller haft ett yrke som saknat en fast arbetsplats. Finns några slutsatser att utvinna ur det material som presenteras? Det mest tydliga är att kvinnor funnits i alla delar av samhället. Arbetsmarknaden har förvisso varit - och är i viss utsträckning fortfarande - könssegregerad, men kvinnor har ändå etablerat sig också utanför de kvinnodominerade sfärerna. Makten inom samhället har genom tiderna till största delen legat i männens händer, en ordning som inte minst de politiskt engagerade kvinnorna utmanade. Boken avslutas med en presentation av vanligt förekommande begrepp och namn, samt både ett bild- och personregister. Omslagsillustration och kartor av Alma Thörn.
Hur går man till väga för att skriva om ett lokalsamhälles kvinnohistoria? De kvinnor som stiger fram ur bevarat källmaterial på olika arkiv kan berätta om ett offentligt liv inom politik, i föreningar och på arbetsplatser. De flesta kvinnor finns inte noterade alls i arkiven trots att de varit viktiga personer i lokalsamhället. De kan ha varit näringsidkare, socialarbetare, pigor och hustrur med eller utan representativa funktioner för att nämna några. Då måste nekrologer, notiser om bemärkelsedagar och annonser studeras. De kvinnor som ytterst kortfattat biograferas, har alla under kortare eller längre tid varit verksamma i Umeå. De kan vara uppvuxna här eller hitflyttade. Kvinnor har varit påfallande flyttbenägna både för att utbilda sig och för att söka arbetslivserfarenhet. Dessutom bytte de som hyrde sina bostäder ofta adress. För att ge en antydan om kvinnornas bakgrund har faderns yrke omnämnts. Mödrarna kan förvisso också haft yrken men kvinnor, särskilt de som verkade före 1940-talet, övergav, av nödtvång eller frivilligt, som regel sina arbeten i samband med giftermål. Några av de miljöer som varit betydelsefulla för kvinnor presenteras. Många fler finns. Inte minst har kvinnor haft sina givna platser i hemmen, både som husmödrar och som anställda hushållerskor, pigor och hembiträden. Vidare fanns många anställda kvinnor på hotell, restauranger och kaféer. Ytterligare en kvinnodominerad miljö utgjorde den kooperativa tvättstugan Öst på stan dit arbetet från klappbryggorna vid älven kunde flyttas. Kvinnor som verkat i dessa miljöer är dessvärre svåra att i efterhand veta mycket mera om än möjligen deras namn. I boken är Umeå indelat i fem områden som kortfattat presenteras. En byggnad för varje del som haft särskild relevans som arbetsplats för kvinnor presenteras. Därutöver har kvinnorna knutits till olika platser där de varit verksamma. De kvinnor vars bostäder markerats har varit föreningsaktiva i sammanhang där det saknats en fast föreningslokal eller haft ett yrke som saknat en fast arbetsplats. Finns några slutsatser att utvinna ur det material som presenteras? Det mest tydliga är att kvinnor funnits i alla delar av samhället. Arbetsmarknaden har förvisso varit - och är i viss utsträckning fortfarande - könssegregerad, men kvinnor har ändå etablerat sig också utanför de kvinnodominerade sfärerna. Makten inom samhället har genom tiderna till största delen legat i männens händer, en ordning som inte minst de politiskt engagerade kvinnorna utmanade. Boken avslutas med en presentation av vanligt förekommande begrepp och namn, samt både ett bild- och personregister. Omslagsillustration och kartor av Alma Thörn.
Begagnad bok (0 st)
Begagnad bok (0 st)