Jag fixar det oftast - Hur industriarbetare hanterar läs- och skrivkrav i arbetetUpplaga 1

Hur viktigt är det egentligen att lära sig läsa och skriva i dagens kunskapssamhälle och för den framtida yrkesrollen? Hur gör man när man som vuxen har problem med läsningen och ställs inför läs- och skrivuppgifter? Hur påverkas självkänslan när förmågan inte alltid räcker till? Den här boken handlar om daglig läsning och skrivning i arbetet och lyfter fram vardagens krav på den skriftspråkliga förmågan. Genom författarens intervjuer med industriarbetare visas det tydligt att läsning och skrivning är nödvändigt för att kunna genomföra olika typer av arbetsuppgifter, något som de intervjuade arbetarna inte alltid insåg under sina studier på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Istället har de utvecklat såväl undvikande som bearbetande strategier för att hantera läs- och skrivkraven, strategier som grundlades redan under de allra första skolåren. Industriarbetarna berättar hur de får kämpa med läs- och skrivuppgifterna och behöver både tid och lugn och ro för att klara av dem. De försöker att vara öppna när det är svårt att möta de krav som ställs, men är samtidigt rädda för att betraktas som okunniga och inkompetenta. Det sviktande självförtroendet bär de med sig från skolårens alla misslyckanden med läs- och skrivinlärningen. Boken avslutas därför med tankar om pedagogiska konsekvenser när det gäller skriftspråkligt lärande och lärares förhållningssätt. "Jag fixar det oftast" vänder sig till blivande och verksamma lärare. Den är också angelägen för andra yrkesgrupper inom utbildningsområdet som specialpedagoger, yrkesvägledare, kuratorer och psykologer. E-boken baseras på den tryckta utgåvan från 2005.