Hannibals eld

Det började en januaridag år 1689 när unge Olof Nilsson från gården Ristakan i Långseruds socken, direkt från självaste kung Karl XI, tog emot uppdraget att tjänstgöra som Lönnskogs indelte soldat. Från denna dag följde 215 år där arton män avlöste varandra att axla uppgiften. Utvalda av traktens bönder klädde de sig i uniform och fattade sitt vapen i ett stadigt grepp när kungen eller regementet kallade. Oftast handlade det bara om några dagars eller veckors övning, men för några blev det också allvar med ett liv i fält, ibland i åratal, med kaotiska slagfält, sjukdomar, lidande och död - såväl på svensk som främmande mark. För flera blev det också kommenderingar till tunga kroppsarbeten vid byggen av fästningar och kanaler. Men mesta tiden som soldat var ändå som vilken annan torpares med hustru och barn, och det vardagliga slitet på åkrar och fält kring det lilla soldattorpet.Denna bok berättar utifrån samtida dokument om livet - från födsel till död - för de sex män som åren 1689 till 1754 avlöste varandra som Lönnskogs rotes indelte soldat. Men här berättas inte bara om knektarnas militära liv utan också om tiden hemma på torpet samt om deras hustrurs och barns umbäranden när husfar inte var hemma. Boken berättar även Närke-Värmlands regementes historia, hemma och i fält, under indelningsverkets dagar.Lönnskog, idag en stilla plats mellan värmländska Arvika och Säf?e. Då, mitt i en bygd sjudande av liv.