Fatta historia : en explorativ fallstudie om historieundervisning och historiebruk i en högstadieklass; Hans Olofsson; 2011
1 säljare

Fatta historia : en explorativ fallstudie om historieundervisning och historiebruk i en högstadieklass

av Hans Olofsson
Vad händer i mötet mellan lärare, elev och ämne på historielektionerna? Denna studies huvudsyfte är att utforska hur historieämnet konstitueras av lärare och elever i en niondeklass under deras arbete med ett ämnesområde - i det här fallet första världskrigets och mellankrigstidens historia. Närmare bestämt undersöker studien hur informanterna gemensamt skapar historisk mening genom att erfara och tolka det förflutna i klassrummet. Enligt studiens teoretiska utgångspunkter kan skolans historieundervisning betraktas som ett organiserat kollektivt bruk av det förflutna som står i nära förbindelse med andra samhälleliga historiebruk. Studien omfattar data från 16 observerade lektioner, intervjuer med läraren och eleverna och analyser av elevernas essäskrivningar.
Studien visar hur realhistoriska kunskaper i, metahistoriska kunskaper om och värdeförmedlande kunskaper av historia framträder och tvinnas samman till en helhet i undervisningen. En hypotetisk slutsats är att dessa tre kunskapsformer är ömsesidigt beroende av varandra i den konkreta undervisningssituationen. En didaktisk implikation är indikationer på att olika metaperspektiv i historieundervisningen kan behöva utvecklas. Särskilt gäller det om de historiska aktörsperspektiven som förefaller vara viktiga för att stärka elevers förmåga att artikulera sitt historiemedvetande. Ett teoretiskt bidrag rör studiens eklektiska användning av ("tyska") teorier om historiemedvetande och ("anglosaxiska") teorier om historiskt tänkande.
Vad händer i mötet mellan lärare, elev och ämne på historielektionerna? Denna studies huvudsyfte är att utforska hur historieämnet konstitueras av lärare och elever i en niondeklass under deras arbete med ett ämnesområde - i det här fallet första världskrigets och mellankrigstidens historia. Närmare bestämt undersöker studien hur informanterna gemensamt skapar historisk mening genom att erfara och tolka det förflutna i klassrummet. Enligt studiens teoretiska utgångspunkter kan skolans historieundervisning betraktas som ett organiserat kollektivt bruk av det förflutna som står i nära förbindelse med andra samhälleliga historiebruk. Studien omfattar data från 16 observerade lektioner, intervjuer med läraren och eleverna och analyser av elevernas essäskrivningar.
Studien visar hur realhistoriska kunskaper i, metahistoriska kunskaper om och värdeförmedlande kunskaper av historia framträder och tvinnas samman till en helhet i undervisningen. En hypotetisk slutsats är att dessa tre kunskapsformer är ömsesidigt beroende av varandra i den konkreta undervisningssituationen. En didaktisk implikation är indikationer på att olika metaperspektiv i historieundervisningen kan behöva utvecklas. Särskilt gäller det om de historiska aktörsperspektiven som förefaller vara viktiga för att stärka elevers förmåga att artikulera sitt historiemedvetande. Ett teoretiskt bidrag rör studiens eklektiska användning av ("tyska") teorier om historiemedvetande och ("anglosaxiska") teorier om historiskt tänkande.
Utgiven: 2011
ISBN: 9789170633621
Förlag: Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Karlstads universitet
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 233 st
Vad händer i mötet mellan lärare, elev och ämne på historielektionerna? Denna studies huvudsyfte är att utforska hur historieämnet konstitueras av lärare och elever i en niondeklass under deras arbete med ett ämnesområde - i det här fallet första världskrigets och mellankrigstidens historia. Närmare bestämt undersöker studien hur informanterna gemensamt skapar historisk mening genom att erfara och tolka det förflutna i klassrummet. Enligt studiens teoretiska utgångspunkter kan skolans historieundervisning betraktas som ett organiserat kollektivt bruk av det förflutna som står i nära förbindelse med andra samhälleliga historiebruk. Studien omfattar data från 16 observerade lektioner, intervjuer med läraren och eleverna och analyser av elevernas essäskrivningar.
Studien visar hur realhistoriska kunskaper i, metahistoriska kunskaper om och värdeförmedlande kunskaper av historia framträder och tvinnas samman till en helhet i undervisningen. En hypotetisk slutsats är att dessa tre kunskapsformer är ömsesidigt beroende av varandra i den konkreta undervisningssituationen. En didaktisk implikation är indikationer på att olika metaperspektiv i historieundervisningen kan behöva utvecklas. Särskilt gäller det om de historiska aktörsperspektiven som förefaller vara viktiga för att stärka elevers förmåga att artikulera sitt historiemedvetande. Ett teoretiskt bidrag rör studiens eklektiska användning av ("tyska") teorier om historiemedvetande och ("anglosaxiska") teorier om historiskt tänkande.
Vad händer i mötet mellan lärare, elev och ämne på historielektionerna? Denna studies huvudsyfte är att utforska hur historieämnet konstitueras av lärare och elever i en niondeklass under deras arbete med ett ämnesområde - i det här fallet första världskrigets och mellankrigstidens historia. Närmare bestämt undersöker studien hur informanterna gemensamt skapar historisk mening genom att erfara och tolka det förflutna i klassrummet. Enligt studiens teoretiska utgångspunkter kan skolans historieundervisning betraktas som ett organiserat kollektivt bruk av det förflutna som står i nära förbindelse med andra samhälleliga historiebruk. Studien omfattar data från 16 observerade lektioner, intervjuer med läraren och eleverna och analyser av elevernas essäskrivningar.
Studien visar hur realhistoriska kunskaper i, metahistoriska kunskaper om och värdeförmedlande kunskaper av historia framträder och tvinnas samman till en helhet i undervisningen. En hypotetisk slutsats är att dessa tre kunskapsformer är ömsesidigt beroende av varandra i den konkreta undervisningssituationen. En didaktisk implikation är indikationer på att olika metaperspektiv i historieundervisningen kan behöva utvecklas. Särskilt gäller det om de historiska aktörsperspektiven som förefaller vara viktiga för att stärka elevers förmåga att artikulera sitt historiemedvetande. Ett teoretiskt bidrag rör studiens eklektiska användning av ("tyska") teorier om historiemedvetande och ("anglosaxiska") teorier om historiskt tänkande.
Begagnad bok
179 kr
Fri frakt & skickas inom 1-3 vardagar
Köpskydd med Studentapan
Varje köp täcks av Studentapans köpskydd som säkerställer att boken kommer fram, att du får rätt bok och att skicket stämmer överens med beskrivning.
179 kr
Fri frakt & skickas inom 1-3 vardagar