Bebyggelsenamnen i Bureå, Burträsks och Lövångers socknar i Skellefteå kommun; Ulf Lundström; 2015

Bebyggelsenamnen i Bureå, Burträsks och Lövångers socknar i Skellefteå kommun

av Ulf Lundström
Kräkånger, Istermyrliden, Lossmen, Jäppnästjärnliden... Vad betyder dessa och många andra namn i Skelleftebygden? I den här avhandlingen ges tolkningar av sockennamn, bynamn och namn på bydelar, gårdar, fäbodar och fiskelägen i Bureå, Burträsk och Lövånger i Skellefteå kommuns södra del. Här har man talat inte bara nordiska dialekter utan också både finska och samiska, och detta lämnar en del avtryck i ortnamnsskatten. Tolkningarna av namnen bygger på äldre skriftformer av ortnamn från historiska källor och uttalsformer som finns vid dialektarkiven. Men många av ortnamnstolkningarna vilar dessutom på uppgifter som författaren fått genom sina många meddelare i Skelleftebygden. I intervjuer har en mängd uppgifter om topografiska och kulturhistoriska förhållanden och gamla ord och uttryck samlats in som nu kunnat läggas till grund för tolkningarna. Med hjälp av kartor och fotografier illustreras på många ställen de naturförhållanden som ligger bakom namnbildningarna. I boken presenteras i särskilda kapitel ortnamnens huvudleder och de många nybyggesnamn som tillkom i bygderna under 1700- och 1800-talet. Studien utgör Ulf Lundströms doktorsavhandling som läggs fram i ämnet nordiska språk vid Umeå universitet. Författaren är till vardags verksam som lokalhistoriker vid Skellefteå museum och engagerad i kommunens många kulturhistoriska föreningar.
Kräkånger, Istermyrliden, Lossmen, Jäppnästjärnliden... Vad betyder dessa och många andra namn i Skelleftebygden? I den här avhandlingen ges tolkningar av sockennamn, bynamn och namn på bydelar, gårdar, fäbodar och fiskelägen i Bureå, Burträsk och Lövånger i Skellefteå kommuns södra del. Här har man talat inte bara nordiska dialekter utan också både finska och samiska, och detta lämnar en del avtryck i ortnamnsskatten. Tolkningarna av namnen bygger på äldre skriftformer av ortnamn från historiska källor och uttalsformer som finns vid dialektarkiven. Men många av ortnamnstolkningarna vilar dessutom på uppgifter som författaren fått genom sina många meddelare i Skelleftebygden. I intervjuer har en mängd uppgifter om topografiska och kulturhistoriska förhållanden och gamla ord och uttryck samlats in som nu kunnat läggas till grund för tolkningarna. Med hjälp av kartor och fotografier illustreras på många ställen de naturförhållanden som ligger bakom namnbildningarna. I boken presenteras i särskilda kapitel ortnamnens huvudleder och de många nybyggesnamn som tillkom i bygderna under 1700- och 1800-talet. Studien utgör Ulf Lundströms doktorsavhandling som läggs fram i ämnet nordiska språk vid Umeå universitet. Författaren är till vardags verksam som lokalhistoriker vid Skellefteå museum och engagerad i kommunens många kulturhistoriska föreningar.
Utgiven: 2015
ISBN: 9789186438500
Förlag: Umeå Universitet
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 349 st
Kräkånger, Istermyrliden, Lossmen, Jäppnästjärnliden... Vad betyder dessa och många andra namn i Skelleftebygden? I den här avhandlingen ges tolkningar av sockennamn, bynamn och namn på bydelar, gårdar, fäbodar och fiskelägen i Bureå, Burträsk och Lövånger i Skellefteå kommuns södra del. Här har man talat inte bara nordiska dialekter utan också både finska och samiska, och detta lämnar en del avtryck i ortnamnsskatten. Tolkningarna av namnen bygger på äldre skriftformer av ortnamn från historiska källor och uttalsformer som finns vid dialektarkiven. Men många av ortnamnstolkningarna vilar dessutom på uppgifter som författaren fått genom sina många meddelare i Skelleftebygden. I intervjuer har en mängd uppgifter om topografiska och kulturhistoriska förhållanden och gamla ord och uttryck samlats in som nu kunnat läggas till grund för tolkningarna. Med hjälp av kartor och fotografier illustreras på många ställen de naturförhållanden som ligger bakom namnbildningarna. I boken presenteras i särskilda kapitel ortnamnens huvudleder och de många nybyggesnamn som tillkom i bygderna under 1700- och 1800-talet. Studien utgör Ulf Lundströms doktorsavhandling som läggs fram i ämnet nordiska språk vid Umeå universitet. Författaren är till vardags verksam som lokalhistoriker vid Skellefteå museum och engagerad i kommunens många kulturhistoriska föreningar.
Kräkånger, Istermyrliden, Lossmen, Jäppnästjärnliden... Vad betyder dessa och många andra namn i Skelleftebygden? I den här avhandlingen ges tolkningar av sockennamn, bynamn och namn på bydelar, gårdar, fäbodar och fiskelägen i Bureå, Burträsk och Lövånger i Skellefteå kommuns södra del. Här har man talat inte bara nordiska dialekter utan också både finska och samiska, och detta lämnar en del avtryck i ortnamnsskatten. Tolkningarna av namnen bygger på äldre skriftformer av ortnamn från historiska källor och uttalsformer som finns vid dialektarkiven. Men många av ortnamnstolkningarna vilar dessutom på uppgifter som författaren fått genom sina många meddelare i Skelleftebygden. I intervjuer har en mängd uppgifter om topografiska och kulturhistoriska förhållanden och gamla ord och uttryck samlats in som nu kunnat läggas till grund för tolkningarna. Med hjälp av kartor och fotografier illustreras på många ställen de naturförhållanden som ligger bakom namnbildningarna. I boken presenteras i särskilda kapitel ortnamnens huvudleder och de många nybyggesnamn som tillkom i bygderna under 1700- och 1800-talet. Studien utgör Ulf Lundströms doktorsavhandling som läggs fram i ämnet nordiska språk vid Umeå universitet. Författaren är till vardags verksam som lokalhistoriker vid Skellefteå museum och engagerad i kommunens många kulturhistoriska föreningar.
Begagnad bok (0 st)
Begagnad bok (0 st)