Nordisk socialrättslig tidskrift 3-4(2011) Upplaga 1

I den första artikeln "The Principle of Equity in Finnish Social Law: Does It Exist?" för Toomas Kotkas, docent och verksam vid den finska Folkpensionsanstalten, en diskussion om huruvida finsk socialrätt har en rimlighetsprincip att falla tillbaka på, i den situationen att beslut skulle framstå som "sterkt urimlige", ett uttryck som används i norsk rätt. Författaren gör en ingående rättslig analys och kommer efter en övertygande argumentation fram till, att finsk socialrätt inkluderar en generell rimlighets- eller billighetsprincip.

Två artiklar behandlar riskbedömningar inom LVU-området, dvs tvångsvård av unga, utifrån olika utgångspunkter och tillvägagångssätt.

Katarina Alexius, som är lektor vid Socialhögskolan i Stockholm, analyserar innehållet i erfarenhetssatser och medicinska respektive socialpsykologiska bakgrunds- och prognospåståenden i ett specifikt rättsfall i artikeln "RÅ 2009 ref 64. Något om tvångsvårdsbedömningar rörande ett barn till en utvecklingsstörd förälder"

Gustav Svenssons, docent vid Socialhögskolan i Göteborg, artikel heter "Högsta förvaltningsdomstolen och LVU. Vilken betydelse har domstolens domar i ett rättssäkerhetsperspektiv?" och rör i vilken utsträckning Högsta Förvaltningsdomstolen (HF) genom årens lopp bidragit till en precisering av innebörden av reglerna om tvångsvård av unga.

I den därpå följande artikeln skiftas fokus i och med att frågan om "EU:s kompetens i fråga om hälsovårdstjänster" diskuteras av Max Salomon Jansson, jur. mag. från Finland. I hans artikel granskas kompetensskiftet ur ett europarättsligt perspektiv. Syftet är att undersöka hur EU har lyckats i utvecklingen av regleringen av hälsovårdstjänsterna.

I den avslutande artikeln "Uhensigtsmaessige forsorgelsesforhold i dansk socialret" av lektorn vid Ålborg universitet Nina v. Hielmcrone, redogörs för socialrättens utveckling från ett system, som byggde på civilståndsprincipen, till ett system, som är långt mer pluralistiskt och samtidigt oöverskådligt. Systemet bygger nu på en rad olika begrepp, som författaren finner svåra att definiera och som därför innebär risk för medborgarnas rättssäkerhet.