Himlens fenomen : stjärnbilder och vädermärken; Aratos från Soloi; 2002

Himlens fenomen : stjärnbilder och vädermärken Upplaga 1

av Aratos från Soloi
Varifrån kommer stjärnorna och stjärnbildernas namn? Några är nordiska, t.ex. Karlavagnen, några är latin, t.ex. Capella, andra är arabiska, t.ex. Vega. Bra många är grekiska. Många stjärnbilder med grekiska namn har samtidigt namn efter grekiska gudar och gudinnor. Den grekiska gudasagan utspelar sig på natte. Alla stjärnor utom Polstjärnan rör sig. De kommer upp ur horisonten. De rör sig runt himlavalvet och försvinner ner i horisonten igen. Allt detta är skenbart. I verkligheten ligger stjärnorna fast på himlen. Det är jorden som snurrar. Planeterna snurrar också. De lever sitt eget liv. Deras rörelser över natthimlen är mera svårförutsägbara. För att hålla rätt på stjärnornas och planeternas inbördes rörelser använde forntidens skalder ordstäv och poesi. Aratos från Soloi var en grekisk skald. Han levde ca 315-245 f.Kr. I den astronomiska lärdomsdikten Fainomena sammanväver Aratos stjärnornas skenbara rörelser med väderspådomar och berättelser om gudarna. Den ena mer fantastisk än den andra. Aratos är den första skald, såvitt man vet, som namnger stjärnor efter gudar. A outgrundlig anledning är inte Fainomena tidigare översatt till svenska. Nu är det dock gjort!
Varifrån kommer stjärnorna och stjärnbildernas namn? Några är nordiska, t.ex. Karlavagnen, några är latin, t.ex. Capella, andra är arabiska, t.ex. Vega. Bra många är grekiska. Många stjärnbilder med grekiska namn har samtidigt namn efter grekiska gudar och gudinnor. Den grekiska gudasagan utspelar sig på natte. Alla stjärnor utom Polstjärnan rör sig. De kommer upp ur horisonten. De rör sig runt himlavalvet och försvinner ner i horisonten igen. Allt detta är skenbart. I verkligheten ligger stjärnorna fast på himlen. Det är jorden som snurrar. Planeterna snurrar också. De lever sitt eget liv. Deras rörelser över natthimlen är mera svårförutsägbara. För att hålla rätt på stjärnornas och planeternas inbördes rörelser använde forntidens skalder ordstäv och poesi. Aratos från Soloi var en grekisk skald. Han levde ca 315-245 f.Kr. I den astronomiska lärdomsdikten Fainomena sammanväver Aratos stjärnornas skenbara rörelser med väderspådomar och berättelser om gudarna. Den ena mer fantastisk än den andra. Aratos är den första skald, såvitt man vet, som namnger stjärnor efter gudar. A outgrundlig anledning är inte Fainomena tidigare översatt till svenska. Nu är det dock gjort!
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2002
ISBN: 9789187360152
Förlag: Båtdokgruppen
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 72 st
Varifrån kommer stjärnorna och stjärnbildernas namn? Några är nordiska, t.ex. Karlavagnen, några är latin, t.ex. Capella, andra är arabiska, t.ex. Vega. Bra många är grekiska. Många stjärnbilder med grekiska namn har samtidigt namn efter grekiska gudar och gudinnor. Den grekiska gudasagan utspelar sig på natte. Alla stjärnor utom Polstjärnan rör sig. De kommer upp ur horisonten. De rör sig runt himlavalvet och försvinner ner i horisonten igen. Allt detta är skenbart. I verkligheten ligger stjärnorna fast på himlen. Det är jorden som snurrar. Planeterna snurrar också. De lever sitt eget liv. Deras rörelser över natthimlen är mera svårförutsägbara. För att hålla rätt på stjärnornas och planeternas inbördes rörelser använde forntidens skalder ordstäv och poesi. Aratos från Soloi var en grekisk skald. Han levde ca 315-245 f.Kr. I den astronomiska lärdomsdikten Fainomena sammanväver Aratos stjärnornas skenbara rörelser med väderspådomar och berättelser om gudarna. Den ena mer fantastisk än den andra. Aratos är den första skald, såvitt man vet, som namnger stjärnor efter gudar. A outgrundlig anledning är inte Fainomena tidigare översatt till svenska. Nu är det dock gjort!
Varifrån kommer stjärnorna och stjärnbildernas namn? Några är nordiska, t.ex. Karlavagnen, några är latin, t.ex. Capella, andra är arabiska, t.ex. Vega. Bra många är grekiska. Många stjärnbilder med grekiska namn har samtidigt namn efter grekiska gudar och gudinnor. Den grekiska gudasagan utspelar sig på natte. Alla stjärnor utom Polstjärnan rör sig. De kommer upp ur horisonten. De rör sig runt himlavalvet och försvinner ner i horisonten igen. Allt detta är skenbart. I verkligheten ligger stjärnorna fast på himlen. Det är jorden som snurrar. Planeterna snurrar också. De lever sitt eget liv. Deras rörelser över natthimlen är mera svårförutsägbara. För att hålla rätt på stjärnornas och planeternas inbördes rörelser använde forntidens skalder ordstäv och poesi. Aratos från Soloi var en grekisk skald. Han levde ca 315-245 f.Kr. I den astronomiska lärdomsdikten Fainomena sammanväver Aratos stjärnornas skenbara rörelser med väderspådomar och berättelser om gudarna. Den ena mer fantastisk än den andra. Aratos är den första skald, såvitt man vet, som namnger stjärnor efter gudar. A outgrundlig anledning är inte Fainomena tidigare översatt till svenska. Nu är det dock gjort!
Begagnad bok (0 st)

Om Himlens fenomen : stjärnbilder och vädermärken (2002)

I december 2002 släpptes boken Himlens fenomen : stjärnbilder och vädermärken skriven av Aratos från Soloi. Det är den 1a upplagan av kursboken. Den är skriven på svenska och består av 72 sidor djupgående information om astronomi. Förlaget bakom boken är Båtdokgruppen.

Köp boken Himlens fenomen : stjärnbilder och vädermärken direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturNaturvetenskapAstronomiHimlens fenomen : stjärnbilder och vädermärken
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)