Antalet elever som inte fullbordar sin gymnasieutbildning har ökat kraftigt under de senaste åren. Det bidrar också till att antalet ungdomar som står utanför både skola och arbetsliv växer. Det påverkar ungdomars försörjningsvillkor negativt samtidigt som tillgången på kvalificerad arbetskraft minskar. I boken tecknas bilden av förändringarna i den svenska yrkesutbildningen under ett helt sekel mot bakgrund av olika sätt att organisera utbildningen. Författaren visar att yrkesutbildningens utformning hänger nära samman med både välfärdspolitik och institutionella förhållanden på arbetsmarknaden.
Ambitionen att alla ska omfattas av en bredare gymnasieutbildning som ger behörighet för högskolestudier är välmenande ur ett jämlikhetsperspektiv, men tycks snarast bidra till ökade sociala klyftor. Ett av huvudmålen i svensk politik är att utbildningen ska kompensera för skillnader i social bakgrund. En av slutsatserna i boken är att detta förutsätter att den gymnasiala yrkesutbildningen tillåts spela en annan och mer framträdande roll än i dag.
... [författaren] skriver på ett vetenskapligt och analytiskt sätt och har gjort många intressanta statistiska bearbetningar som annars är svåråtkomliga.
Martin Järnek, BTJ
Åtkomstkoder och digitalt tilläggsmaterial garanteras inte med begagnade böcker