Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013
Allt mer tid ägnas åt såväl traditionella som sociala medier på nätet men samtidigt ökar de digitala klyftorna Med de smarta telefonernas intåg har möjligheterna till inhämtande av kunskap, utbyte av information och att göra sin röst hörd, ökat markant. 2010 var tillgången till smarta telefoner 14 procent och tre år senare, 2013, 67 procent. Allt mer tid läggs på såväl traditionella som sociala medier på webben och för första gången på flera år ökar den totala medietiden i befolkningen (6 timmar och 18 minuter). Det är män och kvinnor under 45 år som går i bräschen, där 90 procent har tillgång till smarta telefoner. Här blir telefonen ett samlat verktyg för en förtätad medie- och kommunikationsanvändning. I dessa grupper ägnar männen sin tid främst åt ljud- och bildmedier samt dagstidningar, medan kvinnor oftare umgås i sociala nätverksmedier och läser bloggar. Samtidigt växer nya digitala klyftor fram mellan främst olika utbildningsnivåer. Skillnaderna är påfallande mellan låg- och högutbildade vad gäller tillgången till såväl smart mobil som bärbar dator och surfplatta. Det märks i all medieanvändning på nätet. En sådan situation förstärker klyftor vad gäller t ex inhämtande av information och deltagande i samhällslivet. Fria medier utgör sedan länge en demokratins hörnpelare. Ett demokratiskt samhälle förutsätter välinformerade medborgare med ett kritiskt förhållningssätt, och välinformerade medborgare är beroende av trovärdiga medier och en granskande journalistik. Men vilka effekter får dagens digitala klyftor för demokratin och yttrandefriheten? - Ett som är säkert är att en medie- och kommunikationskultur som genomgår så stora förändringar som nu kräver mycket medie- och informationskunniga medborgare med ett kritiskt öga, säger professor Ulla Carlsson. De digitala medierna med rörlig bild förpassar läsning allt mer i bakgrunden. Traditionella medier och nya plattformar lever sida vid sida. De traditionella medierna dominerar fortsatt medieanvändningen förutom i ungdomsgruppen. I många avseenden lever vi fortfarande i en tv-värld. 83 procent av befolkningen ser på tv en genomsnittlig dag 2013. Flertalet tittar fortfarande via vanlig tv-apparat, 81 procent en vanlig dag. Motsvarande siffra för webb-tv är 6 procent men användningen under en vanlig vecka har ökat från 27 procent 2012 till 33 procent 2013. Läsningen av dagspress, framför allt morgonpress, fortsätter att sjunka. På sex år har den totala andelen morgontidningsläsare minskat från 72 procent år 2007 till 56 procent år 2013 (läsning både på papper och internet). Lästiden för morgontidningen varierar beroende på kanal; en genomsnittlig dag spenderar morgontidningsläsarna ca 30 minuter på den tryckta tidningen, jämfört med 15 minuter på internet. Olika medier och plattformar kompletterar varandra således i ett allt mer fragmenterat och förtätat medielandskap – för den som har resurser att konsumera både och. Om undersökningen Mediebarometern Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, tv, text-tv, film, musik, bio, dataspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning, facktidskrift, reklam samt medieanvändning på internet och i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. 2013 har 4 797 personer intervjuats. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan genomförts varje år.Allt mer tid ägnas åt såväl traditionella som sociala medier på nätet men samtidigt ökar de digitala klyftorna Med de smarta telefonernas intåg har möjligheterna till inhämtande av kunskap, utbyte av information och att göra sin röst hörd, ökat markant. 2010 var tillgången till smarta telefoner 14 procent och tre år senare, 2013, 67 procent. Allt mer tid läggs på såväl traditionella som sociala medier på webben och för första gången på flera år ökar den totala medietiden i befolkningen (6 timmar och 18 minuter). Det är män och kvinnor under 45 år som går i bräschen, där 90 procent har tillgång till smarta telefoner. Här blir telefonen ett samlat verktyg för en förtätad medie- och kommunikationsanvändning. I dessa grupper ägnar männen sin tid främst åt ljud- och bildmedier samt dagstidningar, medan kvinnor oftare umgås i sociala nätverksmedier och läser bloggar. Samtidigt växer nya digitala klyftor fram mellan främst olika utbildningsnivåer. Skillnaderna är påfallande mellan låg- och högutbildade vad gäller tillgången till såväl smart mobil som bärbar dator och surfplatta. Det märks i all medieanvändning på nätet. En sådan situation förstärker klyftor vad gäller t ex inhämtande av information och deltagande i samhällslivet. Fria medier utgör sedan länge en demokratins hörnpelare. Ett demokratiskt samhälle förutsätter välinformerade medborgare med ett kritiskt förhållningssätt, och välinformerade medborgare är beroende av trovärdiga medier och en granskande journalistik. Men vilka effekter får dagens digitala klyftor för demokratin och yttrandefriheten? - Ett som är säkert är att en medie- och kommunikationskultur som genomgår så stora förändringar som nu kräver mycket medie- och informationskunniga medborgare med ett kritiskt öga, säger professor Ulla Carlsson. De digitala medierna med rörlig bild förpassar läsning allt mer i bakgrunden. Traditionella medier och nya plattformar lever sida vid sida. De traditionella medierna dominerar fortsatt medieanvändningen förutom i ungdomsgruppen. I många avseenden lever vi fortfarande i en tv-värld. 83 procent av befolkningen ser på tv en genomsnittlig dag 2013. Flertalet tittar fortfarande via vanlig tv-apparat, 81 procent en vanlig dag. Motsvarande siffra för webb-tv är 6 procent men användningen under en vanlig vecka har ökat från 27 procent 2012 till 33 procent 2013. Läsningen av dagspress, framför allt morgonpress, fortsätter att sjunka. På sex år har den totala andelen morgontidningsläsare minskat från 72 procent år 2007 till 56 procent år 2013 (läsning både på papper och internet). Lästiden för morgontidningen varierar beroende på kanal; en genomsnittlig dag spenderar morgontidningsläsarna ca 30 minuter på den tryckta tidningen, jämfört med 15 minuter på internet. Olika medier och plattformar kompletterar varandra således i ett allt mer fragmenterat och förtätat medielandskap – för den som har resurser att konsumera både och. Om undersökningen Mediebarometern Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, tv, text-tv, film, musik, bio, dataspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning, facktidskrift, reklam samt medieanvändning på internet och i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. 2013 har 4 797 personer intervjuats. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan genomförts varje år.
Utgiven: 2014
ISBN: 9789186523930
Förlag: Nordicom
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 180 st
Allt mer tid ägnas åt såväl traditionella som sociala medier på nätet men samtidigt ökar de digitala klyftorna Med de smarta telefonernas intåg har möjligheterna till inhämtande av kunskap, utbyte av information och att göra sin röst hörd, ökat markant. 2010 var tillgången till smarta telefoner 14 procent och tre år senare, 2013, 67 procent. Allt mer tid läggs på såväl traditionella som sociala medier på webben och för första gången på flera år ökar den totala medietiden i befolkningen (6 timmar och 18 minuter). Det är män och kvinnor under 45 år som går i bräschen, där 90 procent har tillgång till smarta telefoner. Här blir telefonen ett samlat verktyg för en förtätad medie- och kommunikationsanvändning. I dessa grupper ägnar männen sin tid främst åt ljud- och bildmedier samt dagstidningar, medan kvinnor oftare umgås i sociala nätverksmedier och läser bloggar. Samtidigt växer nya digitala klyftor fram mellan främst olika utbildningsnivåer. Skillnaderna är påfallande mellan låg- och högutbildade vad gäller tillgången till såväl smart mobil som bärbar dator och surfplatta. Det märks i all medieanvändning på nätet. En sådan situation förstärker klyftor vad gäller t ex inhämtande av information och deltagande i samhällslivet. Fria medier utgör sedan länge en demokratins hörnpelare. Ett demokratiskt samhälle förutsätter välinformerade medborgare med ett kritiskt förhållningssätt, och välinformerade medborgare är beroende av trovärdiga medier och en granskande journalistik. Men vilka effekter får dagens digitala klyftor för demokratin och yttrandefriheten? - Ett som är säkert är att en medie- och kommunikationskultur som genomgår så stora förändringar som nu kräver mycket medie- och informationskunniga medborgare med ett kritiskt öga, säger professor Ulla Carlsson. De digitala medierna med rörlig bild förpassar läsning allt mer i bakgrunden. Traditionella medier och nya plattformar lever sida vid sida. De traditionella medierna dominerar fortsatt medieanvändningen förutom i ungdomsgruppen. I många avseenden lever vi fortfarande i en tv-värld. 83 procent av befolkningen ser på tv en genomsnittlig dag 2013. Flertalet tittar fortfarande via vanlig tv-apparat, 81 procent en vanlig dag. Motsvarande siffra för webb-tv är 6 procent men användningen under en vanlig vecka har ökat från 27 procent 2012 till 33 procent 2013. Läsningen av dagspress, framför allt morgonpress, fortsätter att sjunka. På sex år har den totala andelen morgontidningsläsare minskat från 72 procent år 2007 till 56 procent år 2013 (läsning både på papper och internet). Lästiden för morgontidningen varierar beroende på kanal; en genomsnittlig dag spenderar morgontidningsläsarna ca 30 minuter på den tryckta tidningen, jämfört med 15 minuter på internet. Olika medier och plattformar kompletterar varandra således i ett allt mer fragmenterat och förtätat medielandskap – för den som har resurser att konsumera både och. Om undersökningen Mediebarometern Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, tv, text-tv, film, musik, bio, dataspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning, facktidskrift, reklam samt medieanvändning på internet och i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. 2013 har 4 797 personer intervjuats. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan genomförts varje år.Allt mer tid ägnas åt såväl traditionella som sociala medier på nätet men samtidigt ökar de digitala klyftorna Med de smarta telefonernas intåg har möjligheterna till inhämtande av kunskap, utbyte av information och att göra sin röst hörd, ökat markant. 2010 var tillgången till smarta telefoner 14 procent och tre år senare, 2013, 67 procent. Allt mer tid läggs på såväl traditionella som sociala medier på webben och för första gången på flera år ökar den totala medietiden i befolkningen (6 timmar och 18 minuter). Det är män och kvinnor under 45 år som går i bräschen, där 90 procent har tillgång till smarta telefoner. Här blir telefonen ett samlat verktyg för en förtätad medie- och kommunikationsanvändning. I dessa grupper ägnar männen sin tid främst åt ljud- och bildmedier samt dagstidningar, medan kvinnor oftare umgås i sociala nätverksmedier och läser bloggar. Samtidigt växer nya digitala klyftor fram mellan främst olika utbildningsnivåer. Skillnaderna är påfallande mellan låg- och högutbildade vad gäller tillgången till såväl smart mobil som bärbar dator och surfplatta. Det märks i all medieanvändning på nätet. En sådan situation förstärker klyftor vad gäller t ex inhämtande av information och deltagande i samhällslivet. Fria medier utgör sedan länge en demokratins hörnpelare. Ett demokratiskt samhälle förutsätter välinformerade medborgare med ett kritiskt förhållningssätt, och välinformerade medborgare är beroende av trovärdiga medier och en granskande journalistik. Men vilka effekter får dagens digitala klyftor för demokratin och yttrandefriheten? - Ett som är säkert är att en medie- och kommunikationskultur som genomgår så stora förändringar som nu kräver mycket medie- och informationskunniga medborgare med ett kritiskt öga, säger professor Ulla Carlsson. De digitala medierna med rörlig bild förpassar läsning allt mer i bakgrunden. Traditionella medier och nya plattformar lever sida vid sida. De traditionella medierna dominerar fortsatt medieanvändningen förutom i ungdomsgruppen. I många avseenden lever vi fortfarande i en tv-värld. 83 procent av befolkningen ser på tv en genomsnittlig dag 2013. Flertalet tittar fortfarande via vanlig tv-apparat, 81 procent en vanlig dag. Motsvarande siffra för webb-tv är 6 procent men användningen under en vanlig vecka har ökat från 27 procent 2012 till 33 procent 2013. Läsningen av dagspress, framför allt morgonpress, fortsätter att sjunka. På sex år har den totala andelen morgontidningsläsare minskat från 72 procent år 2007 till 56 procent år 2013 (läsning både på papper och internet). Lästiden för morgontidningen varierar beroende på kanal; en genomsnittlig dag spenderar morgontidningsläsarna ca 30 minuter på den tryckta tidningen, jämfört med 15 minuter på internet. Olika medier och plattformar kompletterar varandra således i ett allt mer fragmenterat och förtätat medielandskap – för den som har resurser att konsumera både och. Om undersökningen Mediebarometern Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning, som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, tv, text-tv, film, musik, bio, dataspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning, facktidskrift, reklam samt medieanvändning på internet och i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors användning av medier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år. 2013 har 4 797 personer intervjuats. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan genomförts varje år.
Begagnad bok (0 st)
Varje vecka tillkommer tusentals nya säljare. Bevaka boken så får du meddelande när den finns tillgänglig igen.
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.
Sälj vidare boken när du är klar
När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Klimatsmart kurslitteratur
Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.
Liknande kurslitteratur
