Kvinnor på flykt: en analys av svensk asylpolitik ur ett genusperspektiv 1997-2000

Det finns kvinnor som tvingas fly sina hemländer för att undkomma t ex hedersmord, tvångsgifte, grov könsdiskriminering, misshandel och våldtäkt - såväl inom som utom familjen. Den egna staten kan eller vill inte ge skydd. Rätten till internationellt skydd undan förföljelse stadgas i FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning (1951); en konvention som skapades med utgångspunkt från att flyktingen är en man. För att undvika att mäns erfarenheter av förföljelse förblir ledstjärnan vid flyktingskapsbedömningar har UNHCR uppmanat medlemsstaterna, däribland Sverige, att göra nödvändiga förändringar i asylprocess, lagar och praxis. Sverige införde den 1 januari 1997 en särlagstiftning i syfte att stärka kvinnors skydd mot förföljelse. Säkerställdes därigenom kvinnors och mäns lika rätt till skydd? Statsvetaren Maria Bexelius har, på uppdrag av Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, gjort en analys av 80 ärenden för att utröna hur Sverige under åren 1997 - 2000 bemötte asylsökande kvinnor, beaktade deras erfarenheter av förföljelse och bedömde deras behov av internationellt skydd.