Hembiträdet och spelfilmen : stjärnor i det svenska folkhemmets 1930- och 40-tal; Ulrika Holgersson; 2017
spara 20%
1 säljare

Hembiträdet och spelfilmen : stjärnor i det svenska folkhemmets 1930- och 40-tal Upplaga 1

av Ulrika Holgersson
I början av 1930-talet var nära 200 000 kvinnor anställda som hembiträden i svenska hushåll, men många var missnöjda med sin arbetssituation. Under hotet om deras flykt från yrket aktualiserades genom en motion i Sveriges riksdag 1931 den så kallade hembiträdesfrågan, som skulle bli ett hett debattämne in i nästa decennium. Året därpå fick den svenska ljudfilmen sin första stora braksuccé: Vi som går köksvägen med Tutta Rolf i huvudrollen. Därefter växte en hel filmgenre fram, där kända stjärnor som Dagmar Ebbesen, Rut Holm, Eva Dahlbeck och Sickan Carlsson med flera spelade hembiträden. I denna egenskap kunde de som inga andra röra sig och medla över klassgränserna. I Hembiträdet och spelfilmen visar historikern Ulrika Holgersson hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen. Härigenom utgör boken också ett pedagogiskt exempel på hur historia kan skrivas med spelfilmen som källa.

Ulrika Holgersson är docent i historia och forskare och lärare i mediehistoria vid Lunds universitet. Hon har tidigare gett ut Populärkulturen och klassamhället (2005) och Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv (2011, på engelska 2016).
I början av 1930-talet var nära 200 000 kvinnor anställda som hembiträden i svenska hushåll, men många var missnöjda med sin arbetssituation. Under hotet om deras flykt från yrket aktualiserades genom en motion i Sveriges riksdag 1931 den så kallade hembiträdesfrågan, som skulle bli ett hett debattämne in i nästa decennium. Året därpå fick den svenska ljudfilmen sin första stora braksuccé: Vi som går köksvägen med Tutta Rolf i huvudrollen. Därefter växte en hel filmgenre fram, där kända stjärnor som Dagmar Ebbesen, Rut Holm, Eva Dahlbeck och Sickan Carlsson med flera spelade hembiträden. I denna egenskap kunde de som inga andra röra sig och medla över klassgränserna. I Hembiträdet och spelfilmen visar historikern Ulrika Holgersson hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen. Härigenom utgör boken också ett pedagogiskt exempel på hur historia kan skrivas med spelfilmen som källa.

Ulrika Holgersson är docent i historia och forskare och lärare i mediehistoria vid Lunds universitet. Hon har tidigare gett ut Populärkulturen och klassamhället (2005) och Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv (2011, på engelska 2016).
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2017
ISBN: 9789170612213
Förlag: Makadam förlag
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 407 st
I början av 1930-talet var nära 200 000 kvinnor anställda som hembiträden i svenska hushåll, men många var missnöjda med sin arbetssituation. Under hotet om deras flykt från yrket aktualiserades genom en motion i Sveriges riksdag 1931 den så kallade hembiträdesfrågan, som skulle bli ett hett debattämne in i nästa decennium. Året därpå fick den svenska ljudfilmen sin första stora braksuccé: Vi som går köksvägen med Tutta Rolf i huvudrollen. Därefter växte en hel filmgenre fram, där kända stjärnor som Dagmar Ebbesen, Rut Holm, Eva Dahlbeck och Sickan Carlsson med flera spelade hembiträden. I denna egenskap kunde de som inga andra röra sig och medla över klassgränserna. I Hembiträdet och spelfilmen visar historikern Ulrika Holgersson hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen. Härigenom utgör boken också ett pedagogiskt exempel på hur historia kan skrivas med spelfilmen som källa.

Ulrika Holgersson är docent i historia och forskare och lärare i mediehistoria vid Lunds universitet. Hon har tidigare gett ut Populärkulturen och klassamhället (2005) och Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv (2011, på engelska 2016).
I början av 1930-talet var nära 200 000 kvinnor anställda som hembiträden i svenska hushåll, men många var missnöjda med sin arbetssituation. Under hotet om deras flykt från yrket aktualiserades genom en motion i Sveriges riksdag 1931 den så kallade hembiträdesfrågan, som skulle bli ett hett debattämne in i nästa decennium. Året därpå fick den svenska ljudfilmen sin första stora braksuccé: Vi som går köksvägen med Tutta Rolf i huvudrollen. Därefter växte en hel filmgenre fram, där kända stjärnor som Dagmar Ebbesen, Rut Holm, Eva Dahlbeck och Sickan Carlsson med flera spelade hembiträden. I denna egenskap kunde de som inga andra röra sig och medla över klassgränserna. I Hembiträdet och spelfilmen visar historikern Ulrika Holgersson hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen. Härigenom utgör boken också ett pedagogiskt exempel på hur historia kan skrivas med spelfilmen som källa.

Ulrika Holgersson är docent i historia och forskare och lärare i mediehistoria vid Lunds universitet. Hon har tidigare gett ut Populärkulturen och klassamhället (2005) och Klass. Feministiska och kulturanalytiska perspektiv (2011, på engelska 2016).
Begagnad bok
225 kr279 krSpara 54 kr (20%) mot nypris
Fri frakt & skickas inom 1-3 vardagar
Köpskydd med Studentapan
Varje köp täcks av Studentapans köpskydd som säkerställer att boken kommer fram, att du får rätt bok och att skicket stämmer överens med beskrivning.
225 kr279 krSpara 54 kr (20%) mot nypris
Fri frakt & skickas inom 1-3 vardagar