Tolkning och reflektion : vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod Upplaga 3
När "Tolkning och reflektion" först publicerades 1994, banade den väg för nya insikter inom kvalitativ samhällsforskning. Den blev snabbt erkänd som en modern standardverk och har använts omfattande i metodkurser på universitets- och högskolenivå. Dess engelska översättning, "Reflexive Methodology", har uppnått stor internationell framgång. Centrala teman i boken fokuserar på att all data alltid tolkas utifrån våra individuella, kulturella, ideologiska och språkliga referensramar. Reflektionen är processen att ställa sig ett steg tillbaka från tolkningen: att tolka sina egna tolkningar, reflektera över sitt eget perspektiv och ifrågasätta sin egen auktoritet som forskare.
Författarna manövrerar skickligt mellan abstrakt filosofi och en praktisk tillämpning av metodologi. Deras intention är att höja standarden för kvalitativ metod genom att införa vetenskapsfilosofi som ett kontinuerligt och centralt element i empirisk samhällsvetenskap. På samma sätt syftar de till att göra abstrakta vetenskapsfilosofiska tankesätt praktiskt tillämpliga för kvalitativ forskning. Detta resulterar i en intellektualisering av kvalitativ metod, samtidigt som det ger vetenskapsfilosofin en mer pragmatisk dimension.
Boken innehåller omvärderingar och kritiska analyser av betydande kvalitativa tillvägagångssätt, särskilt grundad teori, hermeneutik, kritisk teori och postmodernism. Denna tredje upplaga har uppdaterats med den senaste forskningen inom respektive områden. Bland de helt nya avsnitten finns ett om Manuel DeLandas nyskapande och utmanande assemblageteori. Flera nyförfattade delar behandlar tillämpningen av den reflexiva metodologin för att främja kreativitet i forskningen jämfört med traditionella metoder: tekniker för att upptäcka och lösa mysterier, granskning av fundamenta, skapandet av djärva synteser och utvecklandet av nya, integrerande hybridbegrepp.
När "Tolkning och reflektion" först publicerades 1994, banade den väg för nya insikter inom kvalitativ samhällsforskning. Den blev snabbt erkänd som en modern standardverk och har använts omfattande i metodkurser på universitets- och högskolenivå. Dess engelska översättning, "Reflexive Methodology", har uppnått stor internationell framgång. Centrala teman i boken fokuserar på att all data alltid tolkas utifrån våra individuella, kulturella, ideologiska och språkliga referensramar. Reflektionen är processen att ställa sig ett steg tillbaka från tolkningen: att tolka sina egna tolkningar, reflektera över sitt eget perspektiv och ifrågasätta sin egen auktoritet som forskare.
Författarna manövrerar skickligt mellan abstrakt filosofi och en praktisk tillämpning av metodologi. Deras intention är att höja standarden för kvalitativ metod genom att införa vetenskapsfilosofi som ett kontinuerligt och centralt element i empirisk samhällsvetenskap. På samma sätt syftar de till att göra abstrakta vetenskapsfilosofiska tankesätt praktiskt tillämpliga för kvalitativ forskning. Detta resulterar i en intellektualisering av kvalitativ metod, samtidigt som det ger vetenskapsfilosofin en mer pragmatisk dimension.
Boken innehåller omvärderingar och kritiska analyser av betydande kvalitativa tillvägagångssätt, särskilt grundad teori, hermeneutik, kritisk teori och postmodernism. Denna tredje upplaga har uppdaterats med den senaste forskningen inom respektive områden. Bland de helt nya avsnitten finns ett om Manuel DeLandas nyskapande och utmanande assemblageteori. Flera nyförfattade delar behandlar tillämpningen av den reflexiva metodologin för att främja kreativitet i forskningen jämfört med traditionella metoder: tekniker för att upptäcka och lösa mysterier, granskning av fundamenta, skapandet av djärva synteser och utvecklandet av nya, integrerande hybridbegrepp.