Katolska kyrkan i GöteborgUpplaga 1

Den första efter-reformatoriska katolska församlingen utanför Stockholm grundades år 1862 i Göteborg. Då kände man till 50 personer i Göteborg som var katolskt kristna. Det flesta var holländare och tyskar. Idag har församlingen delats flera gånger. Det finns nu tre katolska församlingar med egna kyrkor i Göteborgs stad, Kristus Konungens församling i centrala Göteborg, S:ta Maria Magdalena församling på Hisingen och S:t Paulus av Korset i Angered. Kristus Konungens kyrka stod färdig 1938 och har nu över 5000 registrerade medlemmar. Dess medlemmar kommer från hela världen och regelbundet firas gudstjänst, förutom på svenska, också på svenskt teckenspråk, engelska, spanska, kroatiska, gheez (gammal orientalisk tradition), slovenska, ungerska, enligt kaldéisk rit och maronitisk rit, och på polska. Mässa firas också regelbundet enligt den romerska ritens extraordinarie form (gregoriansk eller tridentinsk mässa). Efter andra världskriget har antalet församlingsmedlemmar ökat och kyrkan, som rymmer trehundra sittplatser, är ofta överfylld vid söndagens högmässa. Numera finns katolska församlingar också i Borås, Skövde och Trollhättan. I denna församling ledde kyrkoherde Tobias Unnerstål mig varsamt fram till kyrkans fulla gemenskap i och med konversionen 2010. Att jag p.g.a. geografisk hemort (Lerum) kom att tekniskt tillhöra St. Paulus av Korset katolska församling i Angered har skapat en önskan hos mig att dokumentera Kristus Konungens kyrka i ord och bild, som ett tack till den katolska kyrka som jag känt vara min hemvist alltsedan mitt bröllop. Allt detta resulterade för ett par år sedan i en samlingsskrift om Kristus Konungens kyrka och en liten bok om Korsvägen med andaktstext från Karmelitnunnorna i Glumslöv. Min samlingsskrift om kyrkan har under de knappa två år den funnits i handeln i det närmaste blivit slutsåld. Inte minst med anledning av kyrkans stundande jubileer känns det angeläget att uppdatera texten och återanvända många av de bilder vi tog fram med anledning av de tidigare böckerna och komplettera med nytagna fotografier av det nu omändrade kyrkorummet. Kyrkoherde Tobias Unnerstål bidrar med ett förord.