Kåserierna : var tog de vägen?; Kajsa Olsson, Jarl Torbacke, Birgitta Ney, Per Rydén; 2006

Kåserierna : var tog de vägen?

av Kajsa Olsson, Jarl Torbacke, Birgitta Ney, Per Rydén
Har det någon betydelse att det lekfulla allvaret i dagspressen inte får plats längre? Vad har kåserier kunnat användas till genom åren? Har spaltutrymmet betydelse för kåseriet som genre? Dagstidningarnas nya slankare format har inte bara inneburit att storleken på sidorna förändrats. Den lätta journalistiken, kåseriet och dagsversen, har givits allt mindre utrymme i flera dagstidningar. "Namn och Nytt" i Dagens Nyheter blev vårt huvudsakliga exempel när Institutet för Mediestudier i denna bok presenterar några studier kring en anrik journalistisk genre i dagspressen. Per Rydén skriver om tunga hot mot lätta sidor. Birgitta Ney berättar om hur kåseriet kunde användas i kvinnors kamp för rösträtten med exempel från Elin Brandells kåserier. Jarl Torbacke skriver därefter om Hadar Hessel, "Gustafsson med muntascherna" , och om hans kontakt med läsarna. Kajsa Olsson, tidigare kåsör på "Namn och Nytt", diskuterar hur man får uppslag till kåserier och funderar på om kåsörer kanske har ersatts av krönikörer. Per Rydén är professor em i litteraturvetenskap, Lunds universitet. Jarl Torbacke är professor em i historia, Stockholms universitet. Birgitta Ney är föreståndare för Institutet för Mediestudier. Kajsa Olsson är frilansskribent.
Har det någon betydelse att det lekfulla allvaret i dagspressen inte får plats längre? Vad har kåserier kunnat användas till genom åren? Har spaltutrymmet betydelse för kåseriet som genre? Dagstidningarnas nya slankare format har inte bara inneburit att storleken på sidorna förändrats. Den lätta journalistiken, kåseriet och dagsversen, har givits allt mindre utrymme i flera dagstidningar. "Namn och Nytt" i Dagens Nyheter blev vårt huvudsakliga exempel när Institutet för Mediestudier i denna bok presenterar några studier kring en anrik journalistisk genre i dagspressen. Per Rydén skriver om tunga hot mot lätta sidor. Birgitta Ney berättar om hur kåseriet kunde användas i kvinnors kamp för rösträtten med exempel från Elin Brandells kåserier. Jarl Torbacke skriver därefter om Hadar Hessel, "Gustafsson med muntascherna" , och om hans kontakt med läsarna. Kajsa Olsson, tidigare kåsör på "Namn och Nytt", diskuterar hur man får uppslag till kåserier och funderar på om kåsörer kanske har ersatts av krönikörer. Per Rydén är professor em i litteraturvetenskap, Lunds universitet. Jarl Torbacke är professor em i historia, Stockholms universitet. Birgitta Ney är föreståndare för Institutet för Mediestudier. Kajsa Olsson är frilansskribent.
Utgiven: 2006
ISBN: 9789170553325
Förlag: Mediestudier
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 120 st
Har det någon betydelse att det lekfulla allvaret i dagspressen inte får plats längre? Vad har kåserier kunnat användas till genom åren? Har spaltutrymmet betydelse för kåseriet som genre? Dagstidningarnas nya slankare format har inte bara inneburit att storleken på sidorna förändrats. Den lätta journalistiken, kåseriet och dagsversen, har givits allt mindre utrymme i flera dagstidningar. "Namn och Nytt" i Dagens Nyheter blev vårt huvudsakliga exempel när Institutet för Mediestudier i denna bok presenterar några studier kring en anrik journalistisk genre i dagspressen. Per Rydén skriver om tunga hot mot lätta sidor. Birgitta Ney berättar om hur kåseriet kunde användas i kvinnors kamp för rösträtten med exempel från Elin Brandells kåserier. Jarl Torbacke skriver därefter om Hadar Hessel, "Gustafsson med muntascherna" , och om hans kontakt med läsarna. Kajsa Olsson, tidigare kåsör på "Namn och Nytt", diskuterar hur man får uppslag till kåserier och funderar på om kåsörer kanske har ersatts av krönikörer. Per Rydén är professor em i litteraturvetenskap, Lunds universitet. Jarl Torbacke är professor em i historia, Stockholms universitet. Birgitta Ney är föreståndare för Institutet för Mediestudier. Kajsa Olsson är frilansskribent.
Har det någon betydelse att det lekfulla allvaret i dagspressen inte får plats längre? Vad har kåserier kunnat användas till genom åren? Har spaltutrymmet betydelse för kåseriet som genre? Dagstidningarnas nya slankare format har inte bara inneburit att storleken på sidorna förändrats. Den lätta journalistiken, kåseriet och dagsversen, har givits allt mindre utrymme i flera dagstidningar. "Namn och Nytt" i Dagens Nyheter blev vårt huvudsakliga exempel när Institutet för Mediestudier i denna bok presenterar några studier kring en anrik journalistisk genre i dagspressen. Per Rydén skriver om tunga hot mot lätta sidor. Birgitta Ney berättar om hur kåseriet kunde användas i kvinnors kamp för rösträtten med exempel från Elin Brandells kåserier. Jarl Torbacke skriver därefter om Hadar Hessel, "Gustafsson med muntascherna" , och om hans kontakt med läsarna. Kajsa Olsson, tidigare kåsör på "Namn och Nytt", diskuterar hur man får uppslag till kåserier och funderar på om kåsörer kanske har ersatts av krönikörer. Per Rydén är professor em i litteraturvetenskap, Lunds universitet. Jarl Torbacke är professor em i historia, Stockholms universitet. Birgitta Ney är föreståndare för Institutet för Mediestudier. Kajsa Olsson är frilansskribent.
Begagnad bok (0 st)

Om Kåserierna : var tog de vägen? (2006)

I mars 2006 släpptes boken Kåserierna : var tog de vägen? skriven av Kajsa Olsson, Jarl Torbacke, Birgitta Ney, Per Rydén. Den är skriven på svenska och består av 120 sidor djupgående information om media och kommunikation. Förlaget bakom boken är Mediestudier.

Köp boken Kåserierna : var tog de vägen? direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturMarknadsföring och kommunikationÖvriga marknadsföring och kommunikationKåserierna : var tog de vägen?
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)