Ingen frid i fjällen

Ingen frid i fjällen gavs ut 1999. Den blev en omedelbar succé som snabbt sålde slut. Trots att lång tid gått sedan dess är ämnena fortfarande aktuella. I denna nyutgåva finns en ny inledning och ett nytt efterord, som kortfattat summerar vad som hänt sedan boken skrevs. Under de senaste decennierna har motsättningarna i Västerbottens fjällvärld ökat dramatiskt. Stämningen är på sina håll mycket infekterad. I centrum står frågorna om vilka som har störst rätt till jakt, fiske och mark. Nybyggarättlingarna har kallats knäppgökar och rättshaverister. De utmålas ofta som mindre vetande och behandlas med en blandning av överseende och förakt. Renägarna känner sig missförstådda, trängda, utsatta och förföljda. De icke renägande samerna känner sig i sin tur berövade sin samiska identitet och sina rättigheter. >br< Författaren och journalisten Svante Isaksson har under flera års tid rest runt i fjällvärlden, gjort otaliga intervjuer och besök, läst lagar, förordningar, avhandlingar och andra dokument från medeltiden till idag.>br< Ingen frid i fjällen tecknar ett antal porträtt av fjällbygdens folk och ger en bakgrund till varför rätten till jakt, fiske och land är så viktig för så många. Bakom frågorna om jakt och fiske har han funnit en rad förhållanden som utmanar rättskänslan i varje samhälle som vill kalla sig demokratiskt.