Från sydöstra Mexicos underjordiska berg

Subcomandante Marcos är i Sverige mest känd för att Stina intervjuat honom i TV. Några av hans texter har också publicerats i Dagens Nyheter. Manifest presenterar nu ett brett urval av hans texter alltifrån upprorets start 1 januari 1994 till brev till nye presidenten Fox. Är Marcos upprorsledare eller författare, militär eller pacifist, traditionalist eller postmodernist? Tja, vi vet inte ens vad han heter. Bara att han har stor näsa, det bekräftas av foton, och lika stor självironi, det framgår av hans texter. Dessa texter gäckar varje etikett eller genrebeskrivning. Hans blandning av ömsinta reportage från indianbyarna, skarpa analyser av globaliseringen, poetiska sagor och sprudlande humor liknar inget annat. Vad som alltid framstår klart och tydligt är att Marcos är demokrat, att zapatisterna strävar efter fred och försoning, jämlikhet och, inte minst, jämställdhet. Boken innehåller även en fyllig essä om Chiapas och zapatisterna av Erik Gustafsson, som också översatt Marcos texter från spanska. Marcos har stått i spetsen för en demokratirörelse utan like. Den präglas av en politisk kultur, mättad av kampvilja och corazón, som kanske bäst kommer till uttryck i Marcos säregna brev, kommunikéer och essäer. Lagom till intåget i Mexico City ges ett stort urval ut på svenska, skickligt översatta av Erik Gustafsson, som också försett boken med en utomordentlig essä om gerillans historia. Stefan Jonsson i Dagens Nyheter Marcos texter är i sig en seger som viskar om kommande segrar, därför att de lyser av kärlek. De speglar både mod och tålamod. De bär vrede och fniss. Marcos berättar om kvinnor som växer i kampen. Han diskuterar nyliberalismen med en skalbagge. Han berättar sagor och grälar stillsamt med sitt andra jag. Det går att läsa Marcos texter, glädjas åt dem och lära av dem, även om man inte vet något om kampen i Chiapas. Frances Tuuloskorpi i LO-tidningen