Emilies gåva : en bok om Löfstad slott; Maria Gärdeman, Birgitta Meurling, Maria Nordeman, Tova Sylvan, Peter Ullgren; 2010

Emilies gåva : en bok om Löfstad slott

av Maria Gärdeman, Birgitta Meurling, Maria Nordeman, Tova Sylvan, Peter Ullgren
Ett gammalt slott, vackert beläget på en höjd, som gått i arv i generationer, ända sedan 1600-talet. Bilder tonar fram av en dunkel slottsvind, där kistor och koffertar trängs, täckta av lager av damm och spindelväv. I dem förvaras gamla kläder som bevarats för kommande generationer. De minner om svunna tider, storslagna fester och hemska krig, om glädje och sorg, vardag och fest.
Men tyvärr - så är det inte på Löfstad. Vinden står öde och tom. Dräktsamlingen är sorgligt liten för att tillhöra ett slott som gått i arv sedan 1600-talet, även om branden 1750 förklarar en del. Men inte heller från tiden efter branden finns särskilt mycket kläder bevarade. Enligt traditionen bland personal och guider på Löfstad ska sista ägarinnan fröken Emilie Piper ha beordrat att hennes kläder av hygieniska skäl skulle brännas efter hennes död och hennes syster Sophie Nordenfalk lät också rens bort en hel del föremål efter systern bortgång. Anledningarna till denna medvetna gallring är säkert flera. (Maria Gärdeman i sin artikel "Som man är klädd blir man hädd - dräkter och accessoarer i Löfstads skåp och lådor")
Ett gammalt slott, vackert beläget på en höjd, som gått i arv i generationer, ända sedan 1600-talet. Bilder tonar fram av en dunkel slottsvind, där kistor och koffertar trängs, täckta av lager av damm och spindelväv. I dem förvaras gamla kläder som bevarats för kommande generationer. De minner om svunna tider, storslagna fester och hemska krig, om glädje och sorg, vardag och fest.
Men tyvärr - så är det inte på Löfstad. Vinden står öde och tom. Dräktsamlingen är sorgligt liten för att tillhöra ett slott som gått i arv sedan 1600-talet, även om branden 1750 förklarar en del. Men inte heller från tiden efter branden finns särskilt mycket kläder bevarade. Enligt traditionen bland personal och guider på Löfstad ska sista ägarinnan fröken Emilie Piper ha beordrat att hennes kläder av hygieniska skäl skulle brännas efter hennes död och hennes syster Sophie Nordenfalk lät också rens bort en hel del föremål efter systern bortgång. Anledningarna till denna medvetna gallring är säkert flera. (Maria Gärdeman i sin artikel "Som man är klädd blir man hädd - dräkter och accessoarer i Löfstads skåp och lådor")
Utgiven: 2010
ISBN: 9789185908820
Förlag: Östergötlands länsmuseum
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 204 st
Ett gammalt slott, vackert beläget på en höjd, som gått i arv i generationer, ända sedan 1600-talet. Bilder tonar fram av en dunkel slottsvind, där kistor och koffertar trängs, täckta av lager av damm och spindelväv. I dem förvaras gamla kläder som bevarats för kommande generationer. De minner om svunna tider, storslagna fester och hemska krig, om glädje och sorg, vardag och fest.
Men tyvärr - så är det inte på Löfstad. Vinden står öde och tom. Dräktsamlingen är sorgligt liten för att tillhöra ett slott som gått i arv sedan 1600-talet, även om branden 1750 förklarar en del. Men inte heller från tiden efter branden finns särskilt mycket kläder bevarade. Enligt traditionen bland personal och guider på Löfstad ska sista ägarinnan fröken Emilie Piper ha beordrat att hennes kläder av hygieniska skäl skulle brännas efter hennes död och hennes syster Sophie Nordenfalk lät också rens bort en hel del föremål efter systern bortgång. Anledningarna till denna medvetna gallring är säkert flera. (Maria Gärdeman i sin artikel "Som man är klädd blir man hädd - dräkter och accessoarer i Löfstads skåp och lådor")
Ett gammalt slott, vackert beläget på en höjd, som gått i arv i generationer, ända sedan 1600-talet. Bilder tonar fram av en dunkel slottsvind, där kistor och koffertar trängs, täckta av lager av damm och spindelväv. I dem förvaras gamla kläder som bevarats för kommande generationer. De minner om svunna tider, storslagna fester och hemska krig, om glädje och sorg, vardag och fest.
Men tyvärr - så är det inte på Löfstad. Vinden står öde och tom. Dräktsamlingen är sorgligt liten för att tillhöra ett slott som gått i arv sedan 1600-talet, även om branden 1750 förklarar en del. Men inte heller från tiden efter branden finns särskilt mycket kläder bevarade. Enligt traditionen bland personal och guider på Löfstad ska sista ägarinnan fröken Emilie Piper ha beordrat att hennes kläder av hygieniska skäl skulle brännas efter hennes död och hennes syster Sophie Nordenfalk lät också rens bort en hel del föremål efter systern bortgång. Anledningarna till denna medvetna gallring är säkert flera. (Maria Gärdeman i sin artikel "Som man är klädd blir man hädd - dräkter och accessoarer i Löfstads skåp och lådor")
Begagnad bok (0 st)

Om Emilies gåva : en bok om Löfstad slott (2010)

I april 2010 släpptes boken Emilies gåva : en bok om Löfstad slott skriven av Maria Gärdeman, Birgitta Meurling, Maria Nordeman, Tova Sylvan, Peter Ullgren. Den är skriven på svenska och består av 204 sidor djupgående information om kulturhistoria. Förlaget bakom boken är Östergötlands länsmuseum.

Köp boken Emilies gåva : en bok om Löfstad slott direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)