Child mortality during the demographic transition : a longitudinal analysis

Den stora dödlighetsnedgången sedan 1700-talet har haft en avgörande betydelse för hur våra samhällen ser ut idag. Den förväntade medellivslängden har mer än fördubblats under de senaste tvåhundra åren, men hittills har ingen acceptabel förklaring kunnat ges för den initiala nedgången i dödlighet trots ett mycket brett intresse tvärs över de vetenskapliga disciplinerna; inte minst inom ekonomisk historia där Fogel lagt grunden till forskning om levnadsstandard och dödlighet under 17- och 1800-tal. Vid en närmre undersökning visar det sig att de flesta av förklaringarna till dödlighetsnedgången passar senare delar av nedgången men att bara en spontan förändring i vissa infektionssjukdomars virulens - speciellt smittkoppor - och/eller en förändring i människans immunitet mot dessa sjukdomar kan förklara den initiala dödlighetsnedgången. Den största delen av mortalitetsminskningen före 1900 var för spädbarn och barn, och den här avhandlingen undersöker därför barnadödlighetens nedgång under den demografiska transitionen. Avhandlingen tar ett brett tvärvetenskapligt grepp för att med förståelse för demografi, ekonomi och historia samt hjälp av avancerade statistiska/ekonometriska metoder applicerade på unika data bidra till ökad förståelse av dödlighetsnedgången. Eftersom förhållanden under väldigt tidig barndom - i fosterstadie och spädbarnsstadie - har visat sig ha betydelse för dödlighet i vuxen ålder; både under modern tid och under denna period, undersöker denna avhandling möjligheten att förhållanden under foster- och spädbarnsstadie även påverkat dödligheten hos barn i åldern 1 till 15 år. Den teoretiska grunden för sådana effekter diskuteras också (Barkerhypotesen), vilket utmynnar i slutsatsen att det kan finnas flera länkar mellan förhållanden i väldigt tidig barndom och hälsa senare i livet; både för vuxna och barn.

Eftersom några teoretiska standardmodeller som det finns för fertilitet inte existerar inom mortalitet härleds en teoretisk modell för barnadödlighet, vilken senare operationaliseras till en empirisk modell för undersökning av potentiella bestämningsfaktorer för barnadödlighet. I denna empiriska modell antas att näring både i tidpunkt t och t-1 (en period=ett år) tillbaka kan förklara barnadödlighet tillsammans med socio-ekonomisk status, familjetillhörighet, kön, moderns ålder vid barnets födelse och födelseförsamling. Den empiriska modellen innehåller också flera länkar från förhållanden i foster- och spädbarnsstadie: sjukdomsbelastning i både fosterstadie och i spädbarnsstadie, näringsintag i foster- och spädbarnsstadie, samt födelsesäsong (vår, sommar, höst, vinter). Denna empiriska modell används senare för att undersöka dödligheten i åldersgruppen 1 till 14 år i fyra skånska landsbygdsförsamlingar under perioden 1766 till 1894. För den ekonometriska analysen används en multivariat överlevnadsanalysmodell (hazard regression) med en "skröplighetsfaktor" (frailty, unobserved heterogeneity) på familjenivå. För att kunna ta hänsyn till institutionella förändringar som skiftesrörelse och industrialisering har tre delperioder skapats: en förtransitionsperiod 1766-1814, en transitionsperiod 1815-1864 samt en industrialiseringsperiod 1865-1894, vilket gör det möjligt att jämföra hur en förändring från en typ av samhälle till en annan påverkade barnadödligheten.