Är svensken människa? : gemenskap och oberoende i det moderna Sverige; Henrik Berggren, Lars Trägårdh; 2006

Är svensken människa? : gemenskap och oberoende i det moderna Sverige Upplaga 1

av Henrik Berggren, Lars Trägårdh
Varför är svenskarna så naivt positivt inställda till staten? Och varför är det viktigare för en svensk att vara fri och oberoende än att vara underordnad kärnfamiljen? I Är svensken människa? vänder författarna upp och ner på våra gängse föreställningar om folkhem och kollektivism.

Ingenting är väl vi svenskar så stolta över som "den svenska modellen". Och stoltast är Socialdemokraterna, för det har nästan blivit en en del av vår officiella historia att modellen uppfanns av Per Albin och byggdes ut av Tage Erlander.
I Är svensken människa? undersöker historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh denna modells historiska rötter. De gör det genom att spåra vad de menar är modellens förutsättning, den svenska statsindividualismen. De visar att den "svenska modellen" har mycket djupare rötter än vad man hittills antagit. Välfärdsstaten bygger på en individualism som går tillbaka till tidigt 1800-tal och vars främsta värde var individens frihet och oberoende, också från familjen. Detta är ett för Sverige och de andra skandinaviska länderna unikt drag.
Den positiva inställning till "statlighet" och som vi ofta brukar karakterisera med ordet "kollektivistisk" har paradoxalt nog denna individualism som förutsättning och den är alltså inte en socialdemokratisk uppfinning. Det svenska jämförs på ett klargörande sätt med framför allt den amerikanska och den tyska samhällsformen, där familjen är den grundläggande sociala enheten.
Författarna undersöker, med många dråpliga poänger svensk ideologi från Almqvist och Geijer över Strindberg för att sluta i välfärdsprojektets kvinno- och familjepolitik. Boken har vetenskapliga ambitioner men är skriven på ett mycket tillgängligt sätt.
Varför är svenskarna så naivt positivt inställda till staten? Och varför är det viktigare för en svensk att vara fri och oberoende än att vara underordnad kärnfamiljen? I Är svensken människa? vänder författarna upp och ner på våra gängse föreställningar om folkhem och kollektivism.

Ingenting är väl vi svenskar så stolta över som "den svenska modellen". Och stoltast är Socialdemokraterna, för det har nästan blivit en en del av vår officiella historia att modellen uppfanns av Per Albin och byggdes ut av Tage Erlander.
I Är svensken människa? undersöker historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh denna modells historiska rötter. De gör det genom att spåra vad de menar är modellens förutsättning, den svenska statsindividualismen. De visar att den "svenska modellen" har mycket djupare rötter än vad man hittills antagit. Välfärdsstaten bygger på en individualism som går tillbaka till tidigt 1800-tal och vars främsta värde var individens frihet och oberoende, också från familjen. Detta är ett för Sverige och de andra skandinaviska länderna unikt drag.
Den positiva inställning till "statlighet" och som vi ofta brukar karakterisera med ordet "kollektivistisk" har paradoxalt nog denna individualism som förutsättning och den är alltså inte en socialdemokratisk uppfinning. Det svenska jämförs på ett klargörande sätt med framför allt den amerikanska och den tyska samhällsformen, där familjen är den grundläggande sociala enheten.
Författarna undersöker, med många dråpliga poänger svensk ideologi från Almqvist och Geijer över Strindberg för att sluta i välfärdsprojektets kvinno- och familjepolitik. Boken har vetenskapliga ambitioner men är skriven på ett mycket tillgängligt sätt.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2006
ISBN: 9789113015613
Förlag: Norstedts
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 455 st
Varför är svenskarna så naivt positivt inställda till staten? Och varför är det viktigare för en svensk att vara fri och oberoende än att vara underordnad kärnfamiljen? I Är svensken människa? vänder författarna upp och ner på våra gängse föreställningar om folkhem och kollektivism.

Ingenting är väl vi svenskar så stolta över som "den svenska modellen". Och stoltast är Socialdemokraterna, för det har nästan blivit en en del av vår officiella historia att modellen uppfanns av Per Albin och byggdes ut av Tage Erlander.
I Är svensken människa? undersöker historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh denna modells historiska rötter. De gör det genom att spåra vad de menar är modellens förutsättning, den svenska statsindividualismen. De visar att den "svenska modellen" har mycket djupare rötter än vad man hittills antagit. Välfärdsstaten bygger på en individualism som går tillbaka till tidigt 1800-tal och vars främsta värde var individens frihet och oberoende, också från familjen. Detta är ett för Sverige och de andra skandinaviska länderna unikt drag.
Den positiva inställning till "statlighet" och som vi ofta brukar karakterisera med ordet "kollektivistisk" har paradoxalt nog denna individualism som förutsättning och den är alltså inte en socialdemokratisk uppfinning. Det svenska jämförs på ett klargörande sätt med framför allt den amerikanska och den tyska samhällsformen, där familjen är den grundläggande sociala enheten.
Författarna undersöker, med många dråpliga poänger svensk ideologi från Almqvist och Geijer över Strindberg för att sluta i välfärdsprojektets kvinno- och familjepolitik. Boken har vetenskapliga ambitioner men är skriven på ett mycket tillgängligt sätt.
Varför är svenskarna så naivt positivt inställda till staten? Och varför är det viktigare för en svensk att vara fri och oberoende än att vara underordnad kärnfamiljen? I Är svensken människa? vänder författarna upp och ner på våra gängse föreställningar om folkhem och kollektivism.

Ingenting är väl vi svenskar så stolta över som "den svenska modellen". Och stoltast är Socialdemokraterna, för det har nästan blivit en en del av vår officiella historia att modellen uppfanns av Per Albin och byggdes ut av Tage Erlander.
I Är svensken människa? undersöker historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh denna modells historiska rötter. De gör det genom att spåra vad de menar är modellens förutsättning, den svenska statsindividualismen. De visar att den "svenska modellen" har mycket djupare rötter än vad man hittills antagit. Välfärdsstaten bygger på en individualism som går tillbaka till tidigt 1800-tal och vars främsta värde var individens frihet och oberoende, också från familjen. Detta är ett för Sverige och de andra skandinaviska länderna unikt drag.
Den positiva inställning till "statlighet" och som vi ofta brukar karakterisera med ordet "kollektivistisk" har paradoxalt nog denna individualism som förutsättning och den är alltså inte en socialdemokratisk uppfinning. Det svenska jämförs på ett klargörande sätt med framför allt den amerikanska och den tyska samhällsformen, där familjen är den grundläggande sociala enheten.
Författarna undersöker, med många dråpliga poänger svensk ideologi från Almqvist och Geijer över Strindberg för att sluta i välfärdsprojektets kvinno- och familjepolitik. Boken har vetenskapliga ambitioner men är skriven på ett mycket tillgängligt sätt.
Begagnad bok (0 st)

Om Är svensken människa? : gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (2006)

I augusti 2006 släpptes boken Är svensken människa? : gemenskap och oberoende i det moderna Sverige skriven av Henrik Berggren, Lars Trägårdh. Det är den 1a upplagan av kursboken. Den är skriven på svenska och består av 455 sidor djupgående information om samhälle och politik. Förlaget bakom boken är Norstedts som har sitt säte i Stockholm.

Köp boken Är svensken människa? : gemenskap och oberoende i det moderna Sverige direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturSamhällskunskapÖvrig samhällskunskapÄr svensken människa? : gemenskap och oberoende i det moderna Sverige
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)