Värna demokratin mot våldsbejakande extremism. SOU 2017:110. Hinder och möjligheter : Slutbetänkande från utredningen En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism
Knappast någon fråga tilldrar sig lika mycket uppmärksamhet som våldsbejakande extremism. Kritiska röster hörs ofta om att det görs för litet eller att det som görs är fel. Kritik riktas mot regeringen, myndigheter, kommuner och inte minst samordningen. Det som ska samordnas genom myndigheter, kommuner och civilsamhället syftar till att minska basen för rekrytering till våldsbejakande extremism och därmed dess yttersta konsekvens, terrorism. Senare preciserade samordningen sitt uppdrag på följande sätt. Åtgärder för att:stärka demokratin mot våldsbejakande extremismmotverka personers inträde i våldsbejakande extremistmiljöerunderlätta personers utträde ur sådana miljöer.
Den första fasen i samordningens uppdrag var att sätta problemet på kartan och mobilisera landets kommuner.Vissa kommuner har nu en levande lägesbild som förnyas varje vecka. Den andra fasen, som inleddes omkring sommaren 2015, gick ut på att skapa en struktur för det lokala förebyggande arbetet. De viktigaste delarna var att kommunen ska ha en samordnare som håller ihop det förebyggande arbetet inom kommunen. Den tredje fasen inträdde efter sommaren 2016. Då hade kunskapsläget ökat och det blev nödvändigt att lägga in en högre växel i betydelsen att sprida mer kvalificerad kunskap. Vid början av 2017 inleddes en omfattande serie av kunskapsseminarier.
Länsstyrelserna har en tydlig roll genom sin uppgift att samordna länets risk- och sårbarhetsarbete och närliggande frågor som att förebygga brott. Samordningen har tidigare föreslagit att länsstyrelserna genom reglering ska ha en tydligt utpekad samordnande roll i arbetet mot våldsbejakande extremism (SOU 2016:92. se Relaterade produkter, till höger). Motivet är att avståndet är för långt från den enskilda kommunen till en nationell samordning. Samordningen har även gett ut en handledning för att stödja kommunerna i deras arbete med att ta fram lägesbilder och handlingsplaner.Ytterligare ett viktigt kunskapstillskott är den utbildning på 7,5 poäng som Lunds universitet genomfört i samarbete med samordningen: Våldsbejakande extremism i Sverige individ, samhälle, ideologi och praktik.
Även framtiden ställer krav på mycket arbete, men ingen kan förneka att det nu finns en plattform för arbetet mot våldsbejakande extremism.
Särskild utredare: Anna Carlstedt
Köp ditt eget exemplar av slutbetänkandet och ta del av kunskapsläget, analyser och förslag!
Utgiven: 2018
ISBN: 9789138247389
Förlag: Norstedts Juridik AB
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 288 st
Knappast någon fråga tilldrar sig lika mycket uppmärksamhet som våldsbejakande extremism. Kritiska röster hörs ofta om att det görs för litet eller att det som görs är fel. Kritik riktas mot regeringen, myndigheter, kommuner och inte minst samordningen. Det som ska samordnas genom myndigheter, kommuner och civilsamhället syftar till att minska basen för rekrytering till våldsbejakande extremism och därmed dess yttersta konsekvens, terrorism. Senare preciserade samordningen sitt uppdrag på följande sätt. Åtgärder för att:stärka demokratin mot våldsbejakande extremismmotverka personers inträde i våldsbejakande extremistmiljöerunderlätta personers utträde ur sådana miljöer.
Den första fasen i samordningens uppdrag var att sätta problemet på kartan och mobilisera landets kommuner.Vissa kommuner har nu en levande lägesbild som förnyas varje vecka. Den andra fasen, som inleddes omkring sommaren 2015, gick ut på att skapa en struktur för det lokala förebyggande arbetet. De viktigaste delarna var att kommunen ska ha en samordnare som håller ihop det förebyggande arbetet inom kommunen. Den tredje fasen inträdde efter sommaren 2016. Då hade kunskapsläget ökat och det blev nödvändigt att lägga in en högre växel i betydelsen att sprida mer kvalificerad kunskap. Vid början av 2017 inleddes en omfattande serie av kunskapsseminarier.
Länsstyrelserna har en tydlig roll genom sin uppgift att samordna länets risk- och sårbarhetsarbete och närliggande frågor som att förebygga brott. Samordningen har tidigare föreslagit att länsstyrelserna genom reglering ska ha en tydligt utpekad samordnande roll i arbetet mot våldsbejakande extremism (SOU 2016:92. se Relaterade produkter, till höger). Motivet är att avståndet är för långt från den enskilda kommunen till en nationell samordning. Samordningen har även gett ut en handledning för att stödja kommunerna i deras arbete med att ta fram lägesbilder och handlingsplaner.Ytterligare ett viktigt kunskapstillskott är den utbildning på 7,5 poäng som Lunds universitet genomfört i samarbete med samordningen: Våldsbejakande extremism i Sverige individ, samhälle, ideologi och praktik.
Även framtiden ställer krav på mycket arbete, men ingen kan förneka att det nu finns en plattform för arbetet mot våldsbejakande extremism.
Särskild utredare: Anna Carlstedt
Köp ditt eget exemplar av slutbetänkandet och ta del av kunskapsläget, analyser och förslag!
Varje vecka tillkommer tusentals nya säljare. Bevaka boken så får du meddelande när den finns tillgänglig igen.