endast ny
Så bodde officerarna
Tidlösa typhus
Karl XI skapade det berömda Indelningsverket, där varje landskap hade sitt regemente, lett av officerare som skulle känna samhörighet med sitt kompani och därför måste bo i samma härad som soldaterna. Detta var en reaktion mot den yrkesarmé av värvade och/eller tvångsutskrivna soldater. Nu ville man i stället ha en armé av inhemska, nationellt sinnade och pålitliga yrkeskrigare. Därmed slapp bönderna drabbas av tvångsutskrivningar. I stället skapades soldattorp som bekostades av bönderna, 3 700 torp där lika många soldater skulle livnära sig. Detta system fanns fram till 1901. Rikets drygt 1 000 officerare skulle däremot avlönas av kronan/staten. De erhöll likaså boställen med jordbruk.
Överstar och majorer fick bo i herrgårdsliknande kungsgårdar. De brukade oftast själva inte jorden. Överstarna var lika många som regementena, 30 stycken, och därmed fanns det också 30 gårdar med stora hus på 10–15 rum, dessutom flyglar och många uthus. Överstarna var adelsmän.
Underofficerarna fick enklare boningar där de också själva bedrev jordbruk, men ofta med upp till 15 byggnader. Kompanichefen hade högre status. Allt detta återspeglas i att staten/kronan tog fram ett antal ritningar till typhus för de olika kategorierna av befäl.
Det är om dessa typhus denna vackra och informativa bok handlar. Flera av de främsta arkitekterna ritade husen, vilket framgår av bokens många ritningar, kompletterade av nutida fotografier av gårdarna/byggnaderna.
Martin Giertz är författare och expert på äldre hus. Han har skrivit standardverket Svenska prästgårdar. Denna nya bok är besläktad med den tidigare. Giertz är bosatt i Stockholm och vid sjön Sommen i en vacker prästgård.
Utgiven: 2019
ISBN: 9789173318556
Förlag: Carlsson
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 143 st
Tidlösa typhus
Karl XI skapade det berömda Indelningsverket, där varje landskap hade sitt regemente, lett av officerare som skulle känna samhörighet med sitt kompani och därför måste bo i samma härad som soldaterna. Detta var en reaktion mot den yrkesarmé av värvade och/eller tvångsutskrivna soldater. Nu ville man i stället ha en armé av inhemska, nationellt sinnade och pålitliga yrkeskrigare. Därmed slapp bönderna drabbas av tvångsutskrivningar. I stället skapades soldattorp som bekostades av bönderna, 3 700 torp där lika många soldater skulle livnära sig. Detta system fanns fram till 1901. Rikets drygt 1 000 officerare skulle däremot avlönas av kronan/staten. De erhöll likaså boställen med jordbruk.
Överstar och majorer fick bo i herrgårdsliknande kungsgårdar. De brukade oftast själva inte jorden. Överstarna var lika många som regementena, 30 stycken, och därmed fanns det också 30 gårdar med stora hus på 10–15 rum, dessutom flyglar och många uthus. Överstarna var adelsmän.
Underofficerarna fick enklare boningar där de också själva bedrev jordbruk, men ofta med upp till 15 byggnader. Kompanichefen hade högre status. Allt detta återspeglas i att staten/kronan tog fram ett antal ritningar till typhus för de olika kategorierna av befäl.
Det är om dessa typhus denna vackra och informativa bok handlar. Flera av de främsta arkitekterna ritade husen, vilket framgår av bokens många ritningar, kompletterade av nutida fotografier av gårdarna/byggnaderna.
Martin Giertz är författare och expert på äldre hus. Han har skrivit standardverket Svenska prästgårdar. Denna nya bok är besläktad med den tidigare. Giertz är bosatt i Stockholm och vid sjön Sommen i en vacker prästgård.
Ny bok
323 kr339 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)
Varje vecka tillkommer tusentals nya säljare. Bevaka boken så får du meddelande när den finns tillgänglig igen.
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.
Sälj vidare boken när du är klar
När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Klimatsmart kurslitteratur
Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.
Liknande kurslitteratur
