Roms öde : klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång
»'Roms öde' är att betrakta som ett mästarprov» /Allan Klynne i SvD
»Harper gör en omtumlande nytolkning som borde oroa vår samtid» /Andrew Moravcsik i Foreign Affairs
»Vackert och underhållande skrivet. Det här är historieskrivning som påminner om dystopisk science fiction av bästa slag.» /Tom Holland i BBC History
»En strålande bok ... Harper har fått fram enastående resultat med hjälp av moderna datadrivna metoder.» /Noel Lenski i Times Literary Supplement
»Harper erbjuder en ny infallsvinkel på Roms undergång, som ser bortom krig och social oro. Istället studerar han människans relation till miljön. Det är en mästerlig insats som skickligt för samman natur- och samhällsvetenskap med den humanvetenskap.» /Kirkus
Orsakerna till det romerska imperiets undergång har varit ett omdebatterat ämne i hundratals år. Historiker har ofta pekat på en kombination av militära och politiska omständigheter, såsom invaderande barbarfolk och ineffektiv administration. Kyle Harper anlägger emellertid ett annorlunda – och i vid mening miljöhistoriskt – perspektiv på processen. Det imperium vi möter i hans medryckande och pedagogiska framställning svävade inte fritt ovanför klimatet och biologin, utan påverkades obönhörligt av förändringar i olika naturliga system.
Imperiets territoriella och ekonomiska expansion beredde till exempel inte bara väg för underliga gudomar och exotiska kryddor, utan också för mikrober och sjukdomar. Diarréer och inälvsparasiter var ofrånkomliga inslag i en föga hygienisk romersk vardag. Det var ingen slump att romarna var kortlivade och kortvuxna. År 165 drabbades de av historiens första dokumenterade pandemi, ”den antoniniska pesten”, förmodligen smittkoppor, och några hundra år senare, under imperiets utdragna fall, utbröt den ännu mer förödande ”justinianska pesten”, en böldpestpandemi. Under de här århundradena blev dessutom klimatet kallare och ostadigare, med försämrade skördar som följd. Den ”senantika lilla istiden” var i faggorna.
Frågan om samhällelig motståndskraft – resiliens – var således lika relevant i romarriket som den är idag. Harpers bok, baserad på ny forskning inom en rad områden, ter sig i det perspektivet nästan obehagligt aktuell.
Kyle Harper är Professor of Classics and Letters vid University of Oklahoma. Hans forskning är inriktad på sociala och ekonomiska förhållanden i det romerska imperiet och under tidig medeltid. Harper har publicerat böcker om slaveriet under ”det långa 300-talet” och om tidigkristen sexualmoral.
Utgiven: 2019
ISBN: 9789171735485
Förlag: Bokförlaget Daidalos
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 526 st
»'Roms öde' är att betrakta som ett mästarprov» /Allan Klynne i SvD
»Harper gör en omtumlande nytolkning som borde oroa vår samtid» /Andrew Moravcsik i Foreign Affairs
»Vackert och underhållande skrivet. Det här är historieskrivning som påminner om dystopisk science fiction av bästa slag.» /Tom Holland i BBC History
»En strålande bok ... Harper har fått fram enastående resultat med hjälp av moderna datadrivna metoder.» /Noel Lenski i Times Literary Supplement
»Harper erbjuder en ny infallsvinkel på Roms undergång, som ser bortom krig och social oro. Istället studerar han människans relation till miljön. Det är en mästerlig insats som skickligt för samman natur- och samhällsvetenskap med den humanvetenskap.» /Kirkus
Orsakerna till det romerska imperiets undergång har varit ett omdebatterat ämne i hundratals år. Historiker har ofta pekat på en kombination av militära och politiska omständigheter, såsom invaderande barbarfolk och ineffektiv administration. Kyle Harper anlägger emellertid ett annorlunda – och i vid mening miljöhistoriskt – perspektiv på processen. Det imperium vi möter i hans medryckande och pedagogiska framställning svävade inte fritt ovanför klimatet och biologin, utan påverkades obönhörligt av förändringar i olika naturliga system.
Imperiets territoriella och ekonomiska expansion beredde till exempel inte bara väg för underliga gudomar och exotiska kryddor, utan också för mikrober och sjukdomar. Diarréer och inälvsparasiter var ofrånkomliga inslag i en föga hygienisk romersk vardag. Det var ingen slump att romarna var kortlivade och kortvuxna. År 165 drabbades de av historiens första dokumenterade pandemi, ”den antoniniska pesten”, förmodligen smittkoppor, och några hundra år senare, under imperiets utdragna fall, utbröt den ännu mer förödande ”justinianska pesten”, en böldpestpandemi. Under de här århundradena blev dessutom klimatet kallare och ostadigare, med försämrade skördar som följd. Den ”senantika lilla istiden” var i faggorna.
Frågan om samhällelig motståndskraft – resiliens – var således lika relevant i romarriket som den är idag. Harpers bok, baserad på ny forskning inom en rad områden, ter sig i det perspektivet nästan obehagligt aktuell.
Kyle Harper är Professor of Classics and Letters vid University of Oklahoma. Hans forskning är inriktad på sociala och ekonomiska förhållanden i det romerska imperiet och under tidig medeltid. Harper har publicerat böcker om slaveriet under ”det långa 300-talet” och om tidigkristen sexualmoral.
Varje vecka tillkommer tusentals nya säljare. Bevaka boken så får du meddelande när den finns tillgänglig igen.