Pythagoras; Johanna Fremsin; 2020
endast ny

Pythagoras Upplaga 1

av Johanna Fremsin
1900-talet har ställt specifika frågor kring demokrati och diktatur, folkmord, etnisk rensning. Ibland behöver man utgå från en tydlig världsbild – det kan vara ett idealsamhälle eller en särskild situation. Frankfurtskolan när den grundades 1923 som oberoende ”Institut für Sozialforschung” utgick från en mycket specifik situation och ett nödrop. 1920-talet var en orolig tid efter första världskriget, ryska revolutionen, med tilltagande arbetslöshet, missväxt, och ekonomisk turbulens. En förändring hängde i luften men också kaos och avsaknad på kontroll. Under 1930-talet tilltog krisen, militariseringen och dem totalitära tendenserna i både öst och väst. 1939 utbröt andra världskriget och samhällets kris fördjupades, och under 1900-talets första decennier dog många miljontals oskyldiga människor vid krigsfronten men också i interneringsläger och av svält. Försöker man förstå och analysera sin tid och faktiskt kritisera totalitarismen från den tiden kommer man in på frågor om demokratins kris, radikal ondska, rasism, antisemitism, globaliseringens problem, kulturens ryggradslöshet, osv. De olika tänkarna inom Frankfurtskolan gjorde allehanda försök att analysera och förstå sin samtid och gjorde politiska, psykologiska, sociala, filosofiska, rättsliga analyser. Det har funnits en marxistisk falang inom Frankfurtskolan som främst företrätts av Georg Lukacs (1885–1971) och hans elever, det har funnits en falang som försökte förena Marx och Freud och Hegel, men det har även funnits andra fria tänkare som har utgått från Kants kritik och vilka har kritiserat marxismen och båda dem totalitära systemen.
1900-talet har ställt specifika frågor kring demokrati och diktatur, folkmord, etnisk rensning. Ibland behöver man utgå från en tydlig världsbild – det kan vara ett idealsamhälle eller en särskild situation. Frankfurtskolan när den grundades 1923 som oberoende ”Institut für Sozialforschung” utgick från en mycket specifik situation och ett nödrop. 1920-talet var en orolig tid efter första världskriget, ryska revolutionen, med tilltagande arbetslöshet, missväxt, och ekonomisk turbulens. En förändring hängde i luften men också kaos och avsaknad på kontroll. Under 1930-talet tilltog krisen, militariseringen och dem totalitära tendenserna i både öst och väst. 1939 utbröt andra världskriget och samhällets kris fördjupades, och under 1900-talets första decennier dog många miljontals oskyldiga människor vid krigsfronten men också i interneringsläger och av svält. Försöker man förstå och analysera sin tid och faktiskt kritisera totalitarismen från den tiden kommer man in på frågor om demokratins kris, radikal ondska, rasism, antisemitism, globaliseringens problem, kulturens ryggradslöshet, osv. De olika tänkarna inom Frankfurtskolan gjorde allehanda försök att analysera och förstå sin samtid och gjorde politiska, psykologiska, sociala, filosofiska, rättsliga analyser. Det har funnits en marxistisk falang inom Frankfurtskolan som främst företrätts av Georg Lukacs (1885–1971) och hans elever, det har funnits en falang som försökte förena Marx och Freud och Hegel, men det har även funnits andra fria tänkare som har utgått från Kants kritik och vilka har kritiserat marxismen och båda dem totalitära systemen.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2020
ISBN: 9789188823281
Förlag: Instant Book
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 506 st
1900-talet har ställt specifika frågor kring demokrati och diktatur, folkmord, etnisk rensning. Ibland behöver man utgå från en tydlig världsbild – det kan vara ett idealsamhälle eller en särskild situation. Frankfurtskolan när den grundades 1923 som oberoende ”Institut für Sozialforschung” utgick från en mycket specifik situation och ett nödrop. 1920-talet var en orolig tid efter första världskriget, ryska revolutionen, med tilltagande arbetslöshet, missväxt, och ekonomisk turbulens. En förändring hängde i luften men också kaos och avsaknad på kontroll. Under 1930-talet tilltog krisen, militariseringen och dem totalitära tendenserna i både öst och väst. 1939 utbröt andra världskriget och samhällets kris fördjupades, och under 1900-talets första decennier dog många miljontals oskyldiga människor vid krigsfronten men också i interneringsläger och av svält. Försöker man förstå och analysera sin tid och faktiskt kritisera totalitarismen från den tiden kommer man in på frågor om demokratins kris, radikal ondska, rasism, antisemitism, globaliseringens problem, kulturens ryggradslöshet, osv. De olika tänkarna inom Frankfurtskolan gjorde allehanda försök att analysera och förstå sin samtid och gjorde politiska, psykologiska, sociala, filosofiska, rättsliga analyser. Det har funnits en marxistisk falang inom Frankfurtskolan som främst företrätts av Georg Lukacs (1885–1971) och hans elever, det har funnits en falang som försökte förena Marx och Freud och Hegel, men det har även funnits andra fria tänkare som har utgått från Kants kritik och vilka har kritiserat marxismen och båda dem totalitära systemen.
1900-talet har ställt specifika frågor kring demokrati och diktatur, folkmord, etnisk rensning. Ibland behöver man utgå från en tydlig världsbild – det kan vara ett idealsamhälle eller en särskild situation. Frankfurtskolan när den grundades 1923 som oberoende ”Institut für Sozialforschung” utgick från en mycket specifik situation och ett nödrop. 1920-talet var en orolig tid efter första världskriget, ryska revolutionen, med tilltagande arbetslöshet, missväxt, och ekonomisk turbulens. En förändring hängde i luften men också kaos och avsaknad på kontroll. Under 1930-talet tilltog krisen, militariseringen och dem totalitära tendenserna i både öst och väst. 1939 utbröt andra världskriget och samhällets kris fördjupades, och under 1900-talets första decennier dog många miljontals oskyldiga människor vid krigsfronten men också i interneringsläger och av svält. Försöker man förstå och analysera sin tid och faktiskt kritisera totalitarismen från den tiden kommer man in på frågor om demokratins kris, radikal ondska, rasism, antisemitism, globaliseringens problem, kulturens ryggradslöshet, osv. De olika tänkarna inom Frankfurtskolan gjorde allehanda försök att analysera och förstå sin samtid och gjorde politiska, psykologiska, sociala, filosofiska, rättsliga analyser. Det har funnits en marxistisk falang inom Frankfurtskolan som främst företrätts av Georg Lukacs (1885–1971) och hans elever, det har funnits en falang som försökte förena Marx och Freud och Hegel, men det har även funnits andra fria tänkare som har utgått från Kants kritik och vilka har kritiserat marxismen och båda dem totalitära systemen.
Ny bok
268 kr282 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)
Ny bok
268 kr282 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)