Nybyggare i Malmö : Krageholmsgatans framväxt 1930-1940 Upplaga 1

Vad berättar en gatas historia om livet i Malmö under 1930- och 40-talen? När Per Albin Hansson 1928 höll sitt ”folkhemstal” hade Sverige Europas sämsta bostäder. I Malmö fanns arbeten och att lösa bostadsbristen var viktigt. Hit flyttade personer från hela Sverige för att arbeta på Kockums, Malmö Yllefabrik AB, SJ, i butiker eller för att starta egna företag. Det var unga familjer som lät bygga hus på Krageholmsgatan på 1930-talet, när Bellevuegårdens ägare sålde tomter. Hur löste familjerna ekonomin och hur gick byggandet till? Vilken stil skulle de bygga i och hur skulle deras trädgårdar se ut? Många av de arbetsplatser där männen arbetade finns inte kvar idag. De flesta kvinnorna var hemmafruar. I några familjer fanns barnflickor eller hushållerskor. Barnen var många och de skapade egna lekplatser i obebyggda områden i närheten. Man ville ha ”alla moderniteter” och hoppades kunna skaffa bil. Krigsåren påverkade livet på gatan på olika sätt. Från evakuering av barn från Malmö till att ta emot finska krigsbarn, liksom att skaffa husdjur och ”annektera mark” för att inte riskera matbrist. Under 1950-talet startade en glansperiod i Malmös historia. Folkhemmets tankar kunde förverkligas och de boendes drömmar kunde bli uppfyllda.