Lyrikvännen 1(2011) Marina Tsvetajeva; Clara Möller; 2011

Lyrikvännen 1(2011) Marina Tsvetajeva

av Clara Möller
?Omåttligheten i mina ord är bara en blek skugga av det omåttliga i mina känslor?, ska Marina Tsvetajeva (1892?1941) en gång ha sagt. Orden kunde lika gärna varit en tysk romantikers, för på många sätt är Tsvetajeva en romantiskt sinnad diktare men med ett helt eget idiom. Ofta har hennes tragiska livsöde blivit mer uppmärksammat än hennes verk. Hon debuterade 1910 med diktsamlingen Kvällsalbum, men det dröjde ända till 1960-talet innan ett stort urval av hennes dikter kom ut i Sovjetunionen. Idag anses hon vara en av 1900-talets största ryska poeter jämte bland andra Anna Achmatova och Boris Pasternak. Men framför allt brukar Tsvetajeva anses vara en svår poet. Som Tora Lane skriver på s. 31 i sin essä ?Det svåra svaret?: ?Tsvetajeva är svår för att hennes poesi är ett svar på allt det som inte riktigt finns och som vi inte förmår tala om för att det har förpassats till språkets, tänkandets och känslornas utmarker?. I det här numret av Lyrikvännen har flera kunniga Tsveta­jeva-­kännare pekat på just det enigmatiska i hennes författarskap. Bengt Samuelson skriver om Tsvetajevas förhållande till prosan och hur hon ?påtvingar den sin egen personlighet som diktare?. Att översätta henne innebär att vara medveten om svårigheterna i hennes texter och att inte försöka göra texten mer ?begriplig?. Annika Bäckström berättar i sin personligt hållna essä om sin väg till Tsvetajeva. I anslutning till essän är vi glada över att kunna publicera delar av den starka dikt­cykeln ?Dikter till Tjeckien? som Tsvetajeva skrev våren 1939 efter Tysklands annektering av Tjeckien. Som Bäckström påpekar finns det i cykeln en dikt med betydelse för Tsvetajevas eget öde ? ett ?avsked till världen?. Under sin tid som Professor of Poetry i Oxford 1999?2004 höll den irländske poeten Paul Muldoon ett antal föreläsningar om för honom betydelsefulla poeter. Bland dessa fanns Marina Tsvetajeva, vars långa dikt ?Slutsång? är ämnet för hans artikel i det här numret. Ett nytt år innebär nya möjligheter och i årets första Lyrikvännen presenteras därför tre nya, återkommande inslag. Under rubriken ?Lingebrandt läser? fördjupar sig litteraturskribenten Ann Linge­brandt i en samtida diktsamling. ?Lyrik på gång? har vuxit och blivit ?På lyran?. Här tar Lyrikvännens redaktion pulsen på den aktuella poesiutgivningen. Slutligen kände vi ett behov av att få veta mer om poeters läsvanor. Den nyligen Augustprisnominerade Magnus William-Olsson är först ut i ?En poet, en dikt? och berättar om en dikt som inspirerat honom. Som sig bör innehåller Lyrikvännen också mycket poesi: dikter av Boris Pasternak, Else-Britt Kjellqvist, Pia Zandelin och Nina Cassian samt en introducerande text om och dikter av den amerikansk-svenske poeten Allen Polite och en initierad essä om den amerikanske nationalskalden Carl Sandburg. God läsning! Clara Möller
?Omåttligheten i mina ord är bara en blek skugga av det omåttliga i mina känslor?, ska Marina Tsvetajeva (1892?1941) en gång ha sagt. Orden kunde lika gärna varit en tysk romantikers, för på många sätt är Tsvetajeva en romantiskt sinnad diktare men med ett helt eget idiom. Ofta har hennes tragiska livsöde blivit mer uppmärksammat än hennes verk. Hon debuterade 1910 med diktsamlingen Kvällsalbum, men det dröjde ända till 1960-talet innan ett stort urval av hennes dikter kom ut i Sovjetunionen. Idag anses hon vara en av 1900-talets största ryska poeter jämte bland andra Anna Achmatova och Boris Pasternak. Men framför allt brukar Tsvetajeva anses vara en svår poet. Som Tora Lane skriver på s. 31 i sin essä ?Det svåra svaret?: ?Tsvetajeva är svår för att hennes poesi är ett svar på allt det som inte riktigt finns och som vi inte förmår tala om för att det har förpassats till språkets, tänkandets och känslornas utmarker?. I det här numret av Lyrikvännen har flera kunniga Tsveta­jeva-­kännare pekat på just det enigmatiska i hennes författarskap. Bengt Samuelson skriver om Tsvetajevas förhållande till prosan och hur hon ?påtvingar den sin egen personlighet som diktare?. Att översätta henne innebär att vara medveten om svårigheterna i hennes texter och att inte försöka göra texten mer ?begriplig?. Annika Bäckström berättar i sin personligt hållna essä om sin väg till Tsvetajeva. I anslutning till essän är vi glada över att kunna publicera delar av den starka dikt­cykeln ?Dikter till Tjeckien? som Tsvetajeva skrev våren 1939 efter Tysklands annektering av Tjeckien. Som Bäckström påpekar finns det i cykeln en dikt med betydelse för Tsvetajevas eget öde ? ett ?avsked till världen?. Under sin tid som Professor of Poetry i Oxford 1999?2004 höll den irländske poeten Paul Muldoon ett antal föreläsningar om för honom betydelsefulla poeter. Bland dessa fanns Marina Tsvetajeva, vars långa dikt ?Slutsång? är ämnet för hans artikel i det här numret. Ett nytt år innebär nya möjligheter och i årets första Lyrikvännen presenteras därför tre nya, återkommande inslag. Under rubriken ?Lingebrandt läser? fördjupar sig litteraturskribenten Ann Linge­brandt i en samtida diktsamling. ?Lyrik på gång? har vuxit och blivit ?På lyran?. Här tar Lyrikvännens redaktion pulsen på den aktuella poesiutgivningen. Slutligen kände vi ett behov av att få veta mer om poeters läsvanor. Den nyligen Augustprisnominerade Magnus William-Olsson är först ut i ?En poet, en dikt? och berättar om en dikt som inspirerat honom. Som sig bör innehåller Lyrikvännen också mycket poesi: dikter av Boris Pasternak, Else-Britt Kjellqvist, Pia Zandelin och Nina Cassian samt en introducerande text om och dikter av den amerikansk-svenske poeten Allen Polite och en initierad essä om den amerikanske nationalskalden Carl Sandburg. God läsning! Clara Möller
Utgiven: 2011
ISBN: 9789172472662
Förlag: Lyrikvännen
Format: Broschyr
Språk: Svenska
Sidor: 124 st
?Omåttligheten i mina ord är bara en blek skugga av det omåttliga i mina känslor?, ska Marina Tsvetajeva (1892?1941) en gång ha sagt. Orden kunde lika gärna varit en tysk romantikers, för på många sätt är Tsvetajeva en romantiskt sinnad diktare men med ett helt eget idiom. Ofta har hennes tragiska livsöde blivit mer uppmärksammat än hennes verk. Hon debuterade 1910 med diktsamlingen Kvällsalbum, men det dröjde ända till 1960-talet innan ett stort urval av hennes dikter kom ut i Sovjetunionen. Idag anses hon vara en av 1900-talets största ryska poeter jämte bland andra Anna Achmatova och Boris Pasternak. Men framför allt brukar Tsvetajeva anses vara en svår poet. Som Tora Lane skriver på s. 31 i sin essä ?Det svåra svaret?: ?Tsvetajeva är svår för att hennes poesi är ett svar på allt det som inte riktigt finns och som vi inte förmår tala om för att det har förpassats till språkets, tänkandets och känslornas utmarker?. I det här numret av Lyrikvännen har flera kunniga Tsveta­jeva-­kännare pekat på just det enigmatiska i hennes författarskap. Bengt Samuelson skriver om Tsvetajevas förhållande till prosan och hur hon ?påtvingar den sin egen personlighet som diktare?. Att översätta henne innebär att vara medveten om svårigheterna i hennes texter och att inte försöka göra texten mer ?begriplig?. Annika Bäckström berättar i sin personligt hållna essä om sin väg till Tsvetajeva. I anslutning till essän är vi glada över att kunna publicera delar av den starka dikt­cykeln ?Dikter till Tjeckien? som Tsvetajeva skrev våren 1939 efter Tysklands annektering av Tjeckien. Som Bäckström påpekar finns det i cykeln en dikt med betydelse för Tsvetajevas eget öde ? ett ?avsked till världen?. Under sin tid som Professor of Poetry i Oxford 1999?2004 höll den irländske poeten Paul Muldoon ett antal föreläsningar om för honom betydelsefulla poeter. Bland dessa fanns Marina Tsvetajeva, vars långa dikt ?Slutsång? är ämnet för hans artikel i det här numret. Ett nytt år innebär nya möjligheter och i årets första Lyrikvännen presenteras därför tre nya, återkommande inslag. Under rubriken ?Lingebrandt läser? fördjupar sig litteraturskribenten Ann Linge­brandt i en samtida diktsamling. ?Lyrik på gång? har vuxit och blivit ?På lyran?. Här tar Lyrikvännens redaktion pulsen på den aktuella poesiutgivningen. Slutligen kände vi ett behov av att få veta mer om poeters läsvanor. Den nyligen Augustprisnominerade Magnus William-Olsson är först ut i ?En poet, en dikt? och berättar om en dikt som inspirerat honom. Som sig bör innehåller Lyrikvännen också mycket poesi: dikter av Boris Pasternak, Else-Britt Kjellqvist, Pia Zandelin och Nina Cassian samt en introducerande text om och dikter av den amerikansk-svenske poeten Allen Polite och en initierad essä om den amerikanske nationalskalden Carl Sandburg. God läsning! Clara Möller
?Omåttligheten i mina ord är bara en blek skugga av det omåttliga i mina känslor?, ska Marina Tsvetajeva (1892?1941) en gång ha sagt. Orden kunde lika gärna varit en tysk romantikers, för på många sätt är Tsvetajeva en romantiskt sinnad diktare men med ett helt eget idiom. Ofta har hennes tragiska livsöde blivit mer uppmärksammat än hennes verk. Hon debuterade 1910 med diktsamlingen Kvällsalbum, men det dröjde ända till 1960-talet innan ett stort urval av hennes dikter kom ut i Sovjetunionen. Idag anses hon vara en av 1900-talets största ryska poeter jämte bland andra Anna Achmatova och Boris Pasternak. Men framför allt brukar Tsvetajeva anses vara en svår poet. Som Tora Lane skriver på s. 31 i sin essä ?Det svåra svaret?: ?Tsvetajeva är svår för att hennes poesi är ett svar på allt det som inte riktigt finns och som vi inte förmår tala om för att det har förpassats till språkets, tänkandets och känslornas utmarker?. I det här numret av Lyrikvännen har flera kunniga Tsveta­jeva-­kännare pekat på just det enigmatiska i hennes författarskap. Bengt Samuelson skriver om Tsvetajevas förhållande till prosan och hur hon ?påtvingar den sin egen personlighet som diktare?. Att översätta henne innebär att vara medveten om svårigheterna i hennes texter och att inte försöka göra texten mer ?begriplig?. Annika Bäckström berättar i sin personligt hållna essä om sin väg till Tsvetajeva. I anslutning till essän är vi glada över att kunna publicera delar av den starka dikt­cykeln ?Dikter till Tjeckien? som Tsvetajeva skrev våren 1939 efter Tysklands annektering av Tjeckien. Som Bäckström påpekar finns det i cykeln en dikt med betydelse för Tsvetajevas eget öde ? ett ?avsked till världen?. Under sin tid som Professor of Poetry i Oxford 1999?2004 höll den irländske poeten Paul Muldoon ett antal föreläsningar om för honom betydelsefulla poeter. Bland dessa fanns Marina Tsvetajeva, vars långa dikt ?Slutsång? är ämnet för hans artikel i det här numret. Ett nytt år innebär nya möjligheter och i årets första Lyrikvännen presenteras därför tre nya, återkommande inslag. Under rubriken ?Lingebrandt läser? fördjupar sig litteraturskribenten Ann Linge­brandt i en samtida diktsamling. ?Lyrik på gång? har vuxit och blivit ?På lyran?. Här tar Lyrikvännens redaktion pulsen på den aktuella poesiutgivningen. Slutligen kände vi ett behov av att få veta mer om poeters läsvanor. Den nyligen Augustprisnominerade Magnus William-Olsson är först ut i ?En poet, en dikt? och berättar om en dikt som inspirerat honom. Som sig bör innehåller Lyrikvännen också mycket poesi: dikter av Boris Pasternak, Else-Britt Kjellqvist, Pia Zandelin och Nina Cassian samt en introducerande text om och dikter av den amerikansk-svenske poeten Allen Polite och en initierad essä om den amerikanske nationalskalden Carl Sandburg. God läsning! Clara Möller
Begagnad bok (0 st)

Om Lyrikvännen 1(2011) Marina Tsvetajeva (2011)

I mars 2011 släpptes boken Lyrikvännen 1(2011) Marina Tsvetajeva skriven av Clara Möller. Den är skriven på svenska och består av 124 sidor djupgående information om litteraturvetenskap. Förlaget bakom boken är Lyrikvännen.

Köp boken Lyrikvännen 1(2011) Marina Tsvetajeva direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturSpråkLitteraturvetenskapLyrikvännen 1(2011) Marina Tsvetajeva
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)