Livskraft ur gemenskap : om social kapital och folkhälsa; Markku T Hyyppä; 2007

Livskraft ur gemenskap : om social kapital och folkhälsa Upplaga 1

av Markku T Hyyppä
Hjärnforskaren, neurologen och författaren Markku T. Hyyppä resonerar i boken Livskraft ur gemenskap - om socialt kapital och folkhälsa om hur det är möjligt att finlandssvenskarna i Finland lever betydligt längre och friskare än sina enbart finsktalande landsmän. Finlandssvenskarna hör till dem som lever längst i världen i strid med den förutfattade meningen att minoriteter mår sämre. Biologiska variationer, skillnader i socioekonomisk status eller olika hälsobeteende sägs traditionellt ligga bakom olikheter i folkhälsa. Men enligt de epidemiologiska studier författaren och hans grupp gjort är också tillgången på sociala nätverk betydelsefull. Författaren antar att samhällsengagemang uttryckt i kulturella och sociala beteenden, det vill säga det sociala kapitalet, är viktiga för välbefinnande och folkhälsa. Hyyppä argumenterar för sina synpunkter med egna och andras vetenskapliga rön om det sociala kapitalets betydelse för livskraften. Han redogör också för egna studier. Boken är ett starkt inlägg i debatten om hälsans bortglömda sociala sida och lämpar sig som lärobok för utbildningar inom folkhälsovetenskap och närliggande kurser.
Hjärnforskaren, neurologen och författaren Markku T. Hyyppä resonerar i boken Livskraft ur gemenskap - om socialt kapital och folkhälsa om hur det är möjligt att finlandssvenskarna i Finland lever betydligt längre och friskare än sina enbart finsktalande landsmän. Finlandssvenskarna hör till dem som lever längst i världen i strid med den förutfattade meningen att minoriteter mår sämre. Biologiska variationer, skillnader i socioekonomisk status eller olika hälsobeteende sägs traditionellt ligga bakom olikheter i folkhälsa. Men enligt de epidemiologiska studier författaren och hans grupp gjort är också tillgången på sociala nätverk betydelsefull. Författaren antar att samhällsengagemang uttryckt i kulturella och sociala beteenden, det vill säga det sociala kapitalet, är viktiga för välbefinnande och folkhälsa. Hyyppä argumenterar för sina synpunkter med egna och andras vetenskapliga rön om det sociala kapitalets betydelse för livskraften. Han redogör också för egna studier. Boken är ett starkt inlägg i debatten om hälsans bortglömda sociala sida och lämpar sig som lärobok för utbildningar inom folkhälsovetenskap och närliggande kurser.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2007
ISBN: 9789144047898
Förlag: Studentlitteratur AB
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 175 st
Hjärnforskaren, neurologen och författaren Markku T. Hyyppä resonerar i boken Livskraft ur gemenskap - om socialt kapital och folkhälsa om hur det är möjligt att finlandssvenskarna i Finland lever betydligt längre och friskare än sina enbart finsktalande landsmän. Finlandssvenskarna hör till dem som lever längst i världen i strid med den förutfattade meningen att minoriteter mår sämre. Biologiska variationer, skillnader i socioekonomisk status eller olika hälsobeteende sägs traditionellt ligga bakom olikheter i folkhälsa. Men enligt de epidemiologiska studier författaren och hans grupp gjort är också tillgången på sociala nätverk betydelsefull. Författaren antar att samhällsengagemang uttryckt i kulturella och sociala beteenden, det vill säga det sociala kapitalet, är viktiga för välbefinnande och folkhälsa. Hyyppä argumenterar för sina synpunkter med egna och andras vetenskapliga rön om det sociala kapitalets betydelse för livskraften. Han redogör också för egna studier. Boken är ett starkt inlägg i debatten om hälsans bortglömda sociala sida och lämpar sig som lärobok för utbildningar inom folkhälsovetenskap och närliggande kurser.
Hjärnforskaren, neurologen och författaren Markku T. Hyyppä resonerar i boken Livskraft ur gemenskap - om socialt kapital och folkhälsa om hur det är möjligt att finlandssvenskarna i Finland lever betydligt längre och friskare än sina enbart finsktalande landsmän. Finlandssvenskarna hör till dem som lever längst i världen i strid med den förutfattade meningen att minoriteter mår sämre. Biologiska variationer, skillnader i socioekonomisk status eller olika hälsobeteende sägs traditionellt ligga bakom olikheter i folkhälsa. Men enligt de epidemiologiska studier författaren och hans grupp gjort är också tillgången på sociala nätverk betydelsefull. Författaren antar att samhällsengagemang uttryckt i kulturella och sociala beteenden, det vill säga det sociala kapitalet, är viktiga för välbefinnande och folkhälsa. Hyyppä argumenterar för sina synpunkter med egna och andras vetenskapliga rön om det sociala kapitalets betydelse för livskraften. Han redogör också för egna studier. Boken är ett starkt inlägg i debatten om hälsans bortglömda sociala sida och lämpar sig som lärobok för utbildningar inom folkhälsovetenskap och närliggande kurser.
Begagnad bok (0 st)
Begagnad bok (0 st)