Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning; Per Dahlman; 2009

Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning

av Per Dahlman
Med 1860 års svenska religionslagstiftning försvann slutligt den gamla samsynen på stat och kyrka i Sverige. Förbudet mot att lämna den föreskrivna religionen upphävdes. Den som övergav den lutherska bekännelsen skulle inte längre landsförvisas och göras arvslös.
Samtidigt som Svenska kyrkan förlorade sin tidigare monopolställning som enda tillåtna kyrkosamfund i landet behöll den sina privilegier. Den ändrade emellertid sin principiella karaktär från konfessionskyrka till begynnande folkkyrka. Boken analyserar den debatt som föregick beslutet. Under två riksdagar på 1850- och 60-talen prövades en rad alternativ i kyrka-stat-frågan, som alla förkastades efter prästernas
motstånd. Dopet och inte den personliga bekännelsen sågs av de s.k. lundahögkyrkliga som grunden för kyrkan. Mot detta stod lågkyrkliga önskemål att avgränsa kyrkan endast till dem som aktivt bekände den lutherska läran. Politik och teologi samverkade i
tillkomsten av 1860 års lagstiftning. De högkyrkliga synpunkterna tillgodosågs, samtidigt som marken bereddes för kommunalreformen 1862/63 och representationsreformen
1865/66. Kyrkosynen i den nya lagstiftningen kom att spela stor roll för den fortsatta
utvecklingen i Svenska kyrkan med dess olika folkkyrkobegrepp. De spännande och avgörande händelserna 1856-1860 har fått stor betydelse för Svenska kyrkans utveckling under 1900-talet.
Per Dahlman (f. 1929) har varit kanslichef i riksdagens konstitutionsutskott och därefter regeringsråd. Boken om Stat och kyrka i 1860 års svenska religionslagstiftning är hans avhandling för teologie doktorsexamen i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet.
Med 1860 års svenska religionslagstiftning försvann slutligt den gamla samsynen på stat och kyrka i Sverige. Förbudet mot att lämna den föreskrivna religionen upphävdes. Den som övergav den lutherska bekännelsen skulle inte längre landsförvisas och göras arvslös.
Samtidigt som Svenska kyrkan förlorade sin tidigare monopolställning som enda tillåtna kyrkosamfund i landet behöll den sina privilegier. Den ändrade emellertid sin principiella karaktär från konfessionskyrka till begynnande folkkyrka. Boken analyserar den debatt som föregick beslutet. Under två riksdagar på 1850- och 60-talen prövades en rad alternativ i kyrka-stat-frågan, som alla förkastades efter prästernas
motstånd. Dopet och inte den personliga bekännelsen sågs av de s.k. lundahögkyrkliga som grunden för kyrkan. Mot detta stod lågkyrkliga önskemål att avgränsa kyrkan endast till dem som aktivt bekände den lutherska läran. Politik och teologi samverkade i
tillkomsten av 1860 års lagstiftning. De högkyrkliga synpunkterna tillgodosågs, samtidigt som marken bereddes för kommunalreformen 1862/63 och representationsreformen
1865/66. Kyrkosynen i den nya lagstiftningen kom att spela stor roll för den fortsatta
utvecklingen i Svenska kyrkan med dess olika folkkyrkobegrepp. De spännande och avgörande händelserna 1856-1860 har fått stor betydelse för Svenska kyrkans utveckling under 1900-talet.
Per Dahlman (f. 1929) har varit kanslichef i riksdagens konstitutionsutskott och därefter regeringsråd. Boken om Stat och kyrka i 1860 års svenska religionslagstiftning är hans avhandling för teologie doktorsexamen i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet.
Utgiven: 2009
ISBN: 9789175804415
Förlag: Artos & Norma Bokförlag
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 458 st
Med 1860 års svenska religionslagstiftning försvann slutligt den gamla samsynen på stat och kyrka i Sverige. Förbudet mot att lämna den föreskrivna religionen upphävdes. Den som övergav den lutherska bekännelsen skulle inte längre landsförvisas och göras arvslös.
Samtidigt som Svenska kyrkan förlorade sin tidigare monopolställning som enda tillåtna kyrkosamfund i landet behöll den sina privilegier. Den ändrade emellertid sin principiella karaktär från konfessionskyrka till begynnande folkkyrka. Boken analyserar den debatt som föregick beslutet. Under två riksdagar på 1850- och 60-talen prövades en rad alternativ i kyrka-stat-frågan, som alla förkastades efter prästernas
motstånd. Dopet och inte den personliga bekännelsen sågs av de s.k. lundahögkyrkliga som grunden för kyrkan. Mot detta stod lågkyrkliga önskemål att avgränsa kyrkan endast till dem som aktivt bekände den lutherska läran. Politik och teologi samverkade i
tillkomsten av 1860 års lagstiftning. De högkyrkliga synpunkterna tillgodosågs, samtidigt som marken bereddes för kommunalreformen 1862/63 och representationsreformen
1865/66. Kyrkosynen i den nya lagstiftningen kom att spela stor roll för den fortsatta
utvecklingen i Svenska kyrkan med dess olika folkkyrkobegrepp. De spännande och avgörande händelserna 1856-1860 har fått stor betydelse för Svenska kyrkans utveckling under 1900-talet.
Per Dahlman (f. 1929) har varit kanslichef i riksdagens konstitutionsutskott och därefter regeringsråd. Boken om Stat och kyrka i 1860 års svenska religionslagstiftning är hans avhandling för teologie doktorsexamen i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet.
Med 1860 års svenska religionslagstiftning försvann slutligt den gamla samsynen på stat och kyrka i Sverige. Förbudet mot att lämna den föreskrivna religionen upphävdes. Den som övergav den lutherska bekännelsen skulle inte längre landsförvisas och göras arvslös.
Samtidigt som Svenska kyrkan förlorade sin tidigare monopolställning som enda tillåtna kyrkosamfund i landet behöll den sina privilegier. Den ändrade emellertid sin principiella karaktär från konfessionskyrka till begynnande folkkyrka. Boken analyserar den debatt som föregick beslutet. Under två riksdagar på 1850- och 60-talen prövades en rad alternativ i kyrka-stat-frågan, som alla förkastades efter prästernas
motstånd. Dopet och inte den personliga bekännelsen sågs av de s.k. lundahögkyrkliga som grunden för kyrkan. Mot detta stod lågkyrkliga önskemål att avgränsa kyrkan endast till dem som aktivt bekände den lutherska läran. Politik och teologi samverkade i
tillkomsten av 1860 års lagstiftning. De högkyrkliga synpunkterna tillgodosågs, samtidigt som marken bereddes för kommunalreformen 1862/63 och representationsreformen
1865/66. Kyrkosynen i den nya lagstiftningen kom att spela stor roll för den fortsatta
utvecklingen i Svenska kyrkan med dess olika folkkyrkobegrepp. De spännande och avgörande händelserna 1856-1860 har fått stor betydelse för Svenska kyrkans utveckling under 1900-talet.
Per Dahlman (f. 1929) har varit kanslichef i riksdagens konstitutionsutskott och därefter regeringsråd. Boken om Stat och kyrka i 1860 års svenska religionslagstiftning är hans avhandling för teologie doktorsexamen i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet.
Begagnad bok (0 st)

Om Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning (2009)

I oktober 2009 släpptes boken Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning skriven av Per Dahlman. Den är skriven på svenska och består av 458 sidor djupgående information om religion. Förlaget bakom boken är Artos & Norma Bokförlag.

Köp boken Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturReligion och filosofiÖvrig religionKyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)