Kvalitet i välfärden - bättre upphandling och uppföljning. SOU 2017:38 : Slutbetänkande från Välfärdsutredningen Upplaga 7

Några av de utgångspunkter för utvecklade kvalitetskrav som presenteras i Ilmar Reepalus slutbetänkande omfattar bl.a. att det är viktigt att inte underskatta svårigheterna med att formulera tydliga och klara kvalitetskrav. Utredningen anser dock att det finns vissa utgångspunkter som bör vara vägledande för att utveckla kvaliteten i välfärden.Välfärden behöver bli mer personcentrerad. Huvudmän och andra aktörer måste bli bättre på att samverka runt individen för att kvaliteten inom välfärden ska förbättras.Jämlikhet är ett centralt värde i välfärden och en viktig aspekt av kvalitet.Medarbetare med rätt kompetens är välfärdens viktigaste resurs och en förutsättning för en välfärd av god kvalitetNär verksamhet överlämnas till privata utförare har kommuner och landsting kvar sitt ansvar som huvudmän för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det går inte att enbart förlita sig på brukarens val för att uppnå en god kvalitet. Att utforma bra och tydliga krav och ha en fungerande uppföljning är centralt för huvudmännen. Insyn måste säkerställas även hos privata utförare.Staten har ett övergripande ansvar för välfärden genom sin roll som tillstånds- och tillsynsmyndighet. Tillsynen måste fungera väl. Detta är av avgörande betydelse för att kontrollera att verksamheten uppfyller de lagstadgade kvalitetskraven. Staten har också en viktig roll i att bidra med kunskap genom exempelvis nationella riktlinjer.

Utredningen menar vidare att: vinstbegränsning är viktigt ur kvalitetsynvinkel, att det behövs förbättrad tillsyn och uppföljning, att förutsättningar för att följa offentliga medel behöver förbättras, att idéburna aktörers roll behöver förtydligas och lyftas fram m.m.

Ta del av problembeskrivning och förslag - köp ditt eget exemplar av slutbetänkandet!

Särskild utredare: Ilmar Reepalu