Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. Ds 2016:32; Justitiedepartementet,; 2016

Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. Ds 2016:32

av Justitiedepartementet,
Minst 40 procent av styrelseledamöterna ska vara av vardera kön senast år 2019.

Könsfördelningen i börsbolag har alltid varit skev. I dag råder i stort sett enighet om att detta är ett problem som behöver åtgärdas. Regeringen har angett att andelen kvinnor bland styrelseledamöterna i börsbolagen borde uppgå till minst 40 procent och andelen män till högst 60 procent efter bolagsstämmorna år 2016. Sedan dessa har hållits kan det konstateras att andelen kvinnor och män uppgår till knappt 32 respektive drygt 68 procent bland de ledamöter som väljs av bolagsstämman. Framsteg görs visserligen men i alltför långsam takt.

I Ds:n presenteras ett lagförslag som syftar till att kvinnor ska få samma möjlighet som män att få uppdrag som styrelseledamot i landets största bolag. Ett bakomliggande motiv är att kvinnors kompetens och erfarenheter naturligt ska tas till vara av bolagen. Förslaget omfattar de ca 280 börsbolag vars aktier handlas på så kallade reglerade marknader. Till det kommer ett femtiotal helägda statliga bolag.

Ett bolag som inte har en jämn könsfördelning ska få betala en sanktionsavgift. Den föreslås variera mellan 250 000 kronor och fem miljoner kronor per år, beroende på bolagets storlek.

Det föreslås även ett krav på arbetstagarrepresentanter till styrelser att sträva efter en jämn könsfördelning bland dessa.
Minst 40 procent av styrelseledamöterna ska vara av vardera kön senast år 2019.

Könsfördelningen i börsbolag har alltid varit skev. I dag råder i stort sett enighet om att detta är ett problem som behöver åtgärdas. Regeringen har angett att andelen kvinnor bland styrelseledamöterna i börsbolagen borde uppgå till minst 40 procent och andelen män till högst 60 procent efter bolagsstämmorna år 2016. Sedan dessa har hållits kan det konstateras att andelen kvinnor och män uppgår till knappt 32 respektive drygt 68 procent bland de ledamöter som väljs av bolagsstämman. Framsteg görs visserligen men i alltför långsam takt.

I Ds:n presenteras ett lagförslag som syftar till att kvinnor ska få samma möjlighet som män att få uppdrag som styrelseledamot i landets största bolag. Ett bakomliggande motiv är att kvinnors kompetens och erfarenheter naturligt ska tas till vara av bolagen. Förslaget omfattar de ca 280 börsbolag vars aktier handlas på så kallade reglerade marknader. Till det kommer ett femtiotal helägda statliga bolag.

Ett bolag som inte har en jämn könsfördelning ska få betala en sanktionsavgift. Den föreslås variera mellan 250 000 kronor och fem miljoner kronor per år, beroende på bolagets storlek.

Det föreslås även ett krav på arbetstagarrepresentanter till styrelser att sträva efter en jämn könsfördelning bland dessa.
Utgiven: 2016
ISBN: 9789138244944
Förlag: Wolters Kluwer
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 59 st
Minst 40 procent av styrelseledamöterna ska vara av vardera kön senast år 2019.

Könsfördelningen i börsbolag har alltid varit skev. I dag råder i stort sett enighet om att detta är ett problem som behöver åtgärdas. Regeringen har angett att andelen kvinnor bland styrelseledamöterna i börsbolagen borde uppgå till minst 40 procent och andelen män till högst 60 procent efter bolagsstämmorna år 2016. Sedan dessa har hållits kan det konstateras att andelen kvinnor och män uppgår till knappt 32 respektive drygt 68 procent bland de ledamöter som väljs av bolagsstämman. Framsteg görs visserligen men i alltför långsam takt.

I Ds:n presenteras ett lagförslag som syftar till att kvinnor ska få samma möjlighet som män att få uppdrag som styrelseledamot i landets största bolag. Ett bakomliggande motiv är att kvinnors kompetens och erfarenheter naturligt ska tas till vara av bolagen. Förslaget omfattar de ca 280 börsbolag vars aktier handlas på så kallade reglerade marknader. Till det kommer ett femtiotal helägda statliga bolag.

Ett bolag som inte har en jämn könsfördelning ska få betala en sanktionsavgift. Den föreslås variera mellan 250 000 kronor och fem miljoner kronor per år, beroende på bolagets storlek.

Det föreslås även ett krav på arbetstagarrepresentanter till styrelser att sträva efter en jämn könsfördelning bland dessa.
Minst 40 procent av styrelseledamöterna ska vara av vardera kön senast år 2019.

Könsfördelningen i börsbolag har alltid varit skev. I dag råder i stort sett enighet om att detta är ett problem som behöver åtgärdas. Regeringen har angett att andelen kvinnor bland styrelseledamöterna i börsbolagen borde uppgå till minst 40 procent och andelen män till högst 60 procent efter bolagsstämmorna år 2016. Sedan dessa har hållits kan det konstateras att andelen kvinnor och män uppgår till knappt 32 respektive drygt 68 procent bland de ledamöter som väljs av bolagsstämman. Framsteg görs visserligen men i alltför långsam takt.

I Ds:n presenteras ett lagförslag som syftar till att kvinnor ska få samma möjlighet som män att få uppdrag som styrelseledamot i landets största bolag. Ett bakomliggande motiv är att kvinnors kompetens och erfarenheter naturligt ska tas till vara av bolagen. Förslaget omfattar de ca 280 börsbolag vars aktier handlas på så kallade reglerade marknader. Till det kommer ett femtiotal helägda statliga bolag.

Ett bolag som inte har en jämn könsfördelning ska få betala en sanktionsavgift. Den föreslås variera mellan 250 000 kronor och fem miljoner kronor per år, beroende på bolagets storlek.

Det föreslås även ett krav på arbetstagarrepresentanter till styrelser att sträva efter en jämn könsfördelning bland dessa.
Begagnad bok (0 st)
Begagnad bok (0 st)