Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. SOU 2019:40. : Bilaga 7 till Långtidsutredningen (Fi 2017:D); Finansdepartementet,; 2019

Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. SOU 2019:40. : Bilaga 7 till Långtidsutredningen (Fi 2017:D)

av Finansdepartementet,
Skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Fokus i rapporten ligger på kvantitativa analyser som bidrar till förståelsen av skolans kompensatoriska uppdrag för framför allt kunskaper och skolresultat. Vidare visas att resultatskillnaderna mellan skolor har ökat trendmässigt sedan början av 1990-talet.Trenden beror i huvudsak på ökad skolsegregation och inte på ökade kvalitetsskillnader mellan skolor. Skillnader i resultat mellan elever kan till stor del förklaras av faktorer som ligger utanför skolan. Det är också tydligt att kvalitetsskillnaderna mellan kommuner är stora. Likvärdigheten på gymnasieskolan har försämrats genom en begränsning av tillträdet till gymnasieskolans nationella program samt skärpta betygskrav som främst påverkar studiesvaga elever.

Den sammantagna bilden av likvärdigheten i den svenska skolan ger ett blandat intryck. Ur ett likvärdighetsperspektiv finns många styrkor. Förbättringspotential finns bland annat inom områden som:avsaknaden av kompensatorisk fördelning av lärarkompetens (en fråga som kommer att bli än mer aktuell framöver med en tilltagande lärarbrist) de stora skillnaderna i uppmätt skolkvalitet mellan fristående och kommunala skolor och mellan stad och landsbygd skolsegregationen och den ojämlika tillgången till skolor av hög uppmätt kvalitet ett betygs- och antagningssystem som utgör hinder för svaga elever att ta sig vidare i gymnasieskolan de brister i prov- och betygssystem som försvårar likvärdig bedömning och ger dåliga förutsättningar för att analysera och främja en positiv utveckling av skolan avsaknaden av en nationell strategi för att främja evidensförsörjning på skolans område och mer specifikt en strategi för att identifiera och utveckla åtgärder som kausalt påverkar elevers skolresultat och som kan förbättra likvärdigheten
Författare: Anna Sjögren, Helena Holmlund, Björn Öckert och Björn Åstrand

Se längre ned för en ESO-rapport inom samma ämnesområde!
Skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Fokus i rapporten ligger på kvantitativa analyser som bidrar till förståelsen av skolans kompensatoriska uppdrag för framför allt kunskaper och skolresultat. Vidare visas att resultatskillnaderna mellan skolor har ökat trendmässigt sedan början av 1990-talet.Trenden beror i huvudsak på ökad skolsegregation och inte på ökade kvalitetsskillnader mellan skolor. Skillnader i resultat mellan elever kan till stor del förklaras av faktorer som ligger utanför skolan. Det är också tydligt att kvalitetsskillnaderna mellan kommuner är stora. Likvärdigheten på gymnasieskolan har försämrats genom en begränsning av tillträdet till gymnasieskolans nationella program samt skärpta betygskrav som främst påverkar studiesvaga elever.

Den sammantagna bilden av likvärdigheten i den svenska skolan ger ett blandat intryck. Ur ett likvärdighetsperspektiv finns många styrkor. Förbättringspotential finns bland annat inom områden som:avsaknaden av kompensatorisk fördelning av lärarkompetens (en fråga som kommer att bli än mer aktuell framöver med en tilltagande lärarbrist) de stora skillnaderna i uppmätt skolkvalitet mellan fristående och kommunala skolor och mellan stad och landsbygd skolsegregationen och den ojämlika tillgången till skolor av hög uppmätt kvalitet ett betygs- och antagningssystem som utgör hinder för svaga elever att ta sig vidare i gymnasieskolan de brister i prov- och betygssystem som försvårar likvärdig bedömning och ger dåliga förutsättningar för att analysera och främja en positiv utveckling av skolan avsaknaden av en nationell strategi för att främja evidensförsörjning på skolans område och mer specifikt en strategi för att identifiera och utveckla åtgärder som kausalt påverkar elevers skolresultat och som kan förbättra likvärdigheten
Författare: Anna Sjögren, Helena Holmlund, Björn Öckert och Björn Åstrand

Se längre ned för en ESO-rapport inom samma ämnesområde!
Utgiven: 2019
ISBN: 9789138249598
Förlag: Norstedts Juridik AB
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 330 st
Skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Fokus i rapporten ligger på kvantitativa analyser som bidrar till förståelsen av skolans kompensatoriska uppdrag för framför allt kunskaper och skolresultat. Vidare visas att resultatskillnaderna mellan skolor har ökat trendmässigt sedan början av 1990-talet.Trenden beror i huvudsak på ökad skolsegregation och inte på ökade kvalitetsskillnader mellan skolor. Skillnader i resultat mellan elever kan till stor del förklaras av faktorer som ligger utanför skolan. Det är också tydligt att kvalitetsskillnaderna mellan kommuner är stora. Likvärdigheten på gymnasieskolan har försämrats genom en begränsning av tillträdet till gymnasieskolans nationella program samt skärpta betygskrav som främst påverkar studiesvaga elever.

Den sammantagna bilden av likvärdigheten i den svenska skolan ger ett blandat intryck. Ur ett likvärdighetsperspektiv finns många styrkor. Förbättringspotential finns bland annat inom områden som:avsaknaden av kompensatorisk fördelning av lärarkompetens (en fråga som kommer att bli än mer aktuell framöver med en tilltagande lärarbrist) de stora skillnaderna i uppmätt skolkvalitet mellan fristående och kommunala skolor och mellan stad och landsbygd skolsegregationen och den ojämlika tillgången till skolor av hög uppmätt kvalitet ett betygs- och antagningssystem som utgör hinder för svaga elever att ta sig vidare i gymnasieskolan de brister i prov- och betygssystem som försvårar likvärdig bedömning och ger dåliga förutsättningar för att analysera och främja en positiv utveckling av skolan avsaknaden av en nationell strategi för att främja evidensförsörjning på skolans område och mer specifikt en strategi för att identifiera och utveckla åtgärder som kausalt påverkar elevers skolresultat och som kan förbättra likvärdigheten
Författare: Anna Sjögren, Helena Holmlund, Björn Öckert och Björn Åstrand

Se längre ned för en ESO-rapport inom samma ämnesområde!
Skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Fokus i rapporten ligger på kvantitativa analyser som bidrar till förståelsen av skolans kompensatoriska uppdrag för framför allt kunskaper och skolresultat. Vidare visas att resultatskillnaderna mellan skolor har ökat trendmässigt sedan början av 1990-talet.Trenden beror i huvudsak på ökad skolsegregation och inte på ökade kvalitetsskillnader mellan skolor. Skillnader i resultat mellan elever kan till stor del förklaras av faktorer som ligger utanför skolan. Det är också tydligt att kvalitetsskillnaderna mellan kommuner är stora. Likvärdigheten på gymnasieskolan har försämrats genom en begränsning av tillträdet till gymnasieskolans nationella program samt skärpta betygskrav som främst påverkar studiesvaga elever.

Den sammantagna bilden av likvärdigheten i den svenska skolan ger ett blandat intryck. Ur ett likvärdighetsperspektiv finns många styrkor. Förbättringspotential finns bland annat inom områden som:avsaknaden av kompensatorisk fördelning av lärarkompetens (en fråga som kommer att bli än mer aktuell framöver med en tilltagande lärarbrist) de stora skillnaderna i uppmätt skolkvalitet mellan fristående och kommunala skolor och mellan stad och landsbygd skolsegregationen och den ojämlika tillgången till skolor av hög uppmätt kvalitet ett betygs- och antagningssystem som utgör hinder för svaga elever att ta sig vidare i gymnasieskolan de brister i prov- och betygssystem som försvårar likvärdig bedömning och ger dåliga förutsättningar för att analysera och främja en positiv utveckling av skolan avsaknaden av en nationell strategi för att främja evidensförsörjning på skolans område och mer specifikt en strategi för att identifiera och utveckla åtgärder som kausalt påverkar elevers skolresultat och som kan förbättra likvärdigheten
Författare: Anna Sjögren, Helena Holmlund, Björn Öckert och Björn Åstrand

Se längre ned för en ESO-rapport inom samma ämnesområde!
Begagnad bok (0 st)

Om Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. SOU 2019:40. : Bilaga 7 till Långtidsutredningen (Fi 2017:D) (2019)

I augusti 2019 släpptes boken Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. SOU 2019:40. : Bilaga 7 till Långtidsutredningen (Fi 2017:D) skriven av Finansdepartementet, . Den är skriven på svenska och består av 330 sidor djupgående information om juridik. Förlaget bakom boken är Norstedts Juridik AB som har sitt säte i Stockholm.

Köp boken Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. SOU 2019:40. : Bilaga 7 till Långtidsutredningen (Fi 2017:D) direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturJuridikÖvrig juridikJämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. SOU 2019:40. : Bilaga 7 till Långtidsutredningen (Fi 2017:D)
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)