Höra hemma : familj och social förändring i svensk radioserieteater från 1930-talet till 1990-talet; Amelie Björck; 2010
endast ny

Höra hemma : familj och social förändring i svensk radioserieteater från 1930-talet till 1990-talet Upplaga 1

av Amelie Björck
När P1 under år 1997 sände Hundsjöviken, fem minuters daglig radioteater om en stockholmsfamilj som startade pensionat i Norrland, väckte det uppmärksamhet; nu hade TV-såpaformatet nått radion, sades det. Såpa eller ej, Lennart Jähkels och Ann Petréns vardagsgnabb i Hundsjöviken hade andra föregångare i etern. Under 1900-talet skapades och etablerades en lång och folkkär tradition av familjeserier -- radioteater i serieform om familjeliv. Här följdes ingenjörsfamiljen Björck av stora lyssnarskaror före och under andra världskriget, liksom Lilla Fridolf och Selma på 1950-talet. Livet på landet skildrades i Hällebäcks gård kring 1960, drömmen om kollektivboendet i Ett hus! Ett hus! i slutet av 1980-talet. I Höra hemma frilägger litteraturvetaren Amelie Björck denna outforskade familjehistoria och berättar om familjeseriernas representationer av familjerelationer, intimitet och social förändring. Vissa drag hos serierna uppvisar en påtaglig kontinuitet från 1930-tal till 1990-tal. Det handlar bland annat om strategier som används för att få seriefamiljen att kännas välbekant för lyssnarna, som en grannfamilj man råkat få insyn i -- exempelvis genom att seriens tid synkroniseras med lyssnarens, eller genom ett familjärt tonfall i påannonseringen. Skildringarna av familjestrukturer och könsroller, liksom av familjernas relationer till samhället, förändras däremot tydligt under perioden. Sedda ur fågelperspektiv tecknar 1900-talets familjeserier i radio en historia där frågorna om hur man kan leva tillsammans, hur man bör leva tillsammans och vilka problem och glädjeämnen man kan förvänta sig av livet stöps om med tidens växlande krav på samhällsengagemang, självförverkligande och flexibilitet. Men behovet av föreställningar om familjen kvarstår, oavsett det sociala samlivets diversifiering -- liksom kärnfamiljens status som referensram. Amelie Björck är litteraturvetare vid Lunds universitet, kritiker och författare till den litterära biografin Sonja Åkesson (2008). Höra hemma är hennes doktorsavhandling.
När P1 under år 1997 sände Hundsjöviken, fem minuters daglig radioteater om en stockholmsfamilj som startade pensionat i Norrland, väckte det uppmärksamhet; nu hade TV-såpaformatet nått radion, sades det. Såpa eller ej, Lennart Jähkels och Ann Petréns vardagsgnabb i Hundsjöviken hade andra föregångare i etern. Under 1900-talet skapades och etablerades en lång och folkkär tradition av familjeserier -- radioteater i serieform om familjeliv. Här följdes ingenjörsfamiljen Björck av stora lyssnarskaror före och under andra världskriget, liksom Lilla Fridolf och Selma på 1950-talet. Livet på landet skildrades i Hällebäcks gård kring 1960, drömmen om kollektivboendet i Ett hus! Ett hus! i slutet av 1980-talet. I Höra hemma frilägger litteraturvetaren Amelie Björck denna outforskade familjehistoria och berättar om familjeseriernas representationer av familjerelationer, intimitet och social förändring. Vissa drag hos serierna uppvisar en påtaglig kontinuitet från 1930-tal till 1990-tal. Det handlar bland annat om strategier som används för att få seriefamiljen att kännas välbekant för lyssnarna, som en grannfamilj man råkat få insyn i -- exempelvis genom att seriens tid synkroniseras med lyssnarens, eller genom ett familjärt tonfall i påannonseringen. Skildringarna av familjestrukturer och könsroller, liksom av familjernas relationer till samhället, förändras däremot tydligt under perioden. Sedda ur fågelperspektiv tecknar 1900-talets familjeserier i radio en historia där frågorna om hur man kan leva tillsammans, hur man bör leva tillsammans och vilka problem och glädjeämnen man kan förvänta sig av livet stöps om med tidens växlande krav på samhällsengagemang, självförverkligande och flexibilitet. Men behovet av föreställningar om familjen kvarstår, oavsett det sociala samlivets diversifiering -- liksom kärnfamiljens status som referensram. Amelie Björck är litteraturvetare vid Lunds universitet, kritiker och författare till den litterära biografin Sonja Åkesson (2008). Höra hemma är hennes doktorsavhandling.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2010
ISBN: 9789170610769
Förlag: Makadam förlag
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 416 st
När P1 under år 1997 sände Hundsjöviken, fem minuters daglig radioteater om en stockholmsfamilj som startade pensionat i Norrland, väckte det uppmärksamhet; nu hade TV-såpaformatet nått radion, sades det. Såpa eller ej, Lennart Jähkels och Ann Petréns vardagsgnabb i Hundsjöviken hade andra föregångare i etern. Under 1900-talet skapades och etablerades en lång och folkkär tradition av familjeserier -- radioteater i serieform om familjeliv. Här följdes ingenjörsfamiljen Björck av stora lyssnarskaror före och under andra världskriget, liksom Lilla Fridolf och Selma på 1950-talet. Livet på landet skildrades i Hällebäcks gård kring 1960, drömmen om kollektivboendet i Ett hus! Ett hus! i slutet av 1980-talet. I Höra hemma frilägger litteraturvetaren Amelie Björck denna outforskade familjehistoria och berättar om familjeseriernas representationer av familjerelationer, intimitet och social förändring. Vissa drag hos serierna uppvisar en påtaglig kontinuitet från 1930-tal till 1990-tal. Det handlar bland annat om strategier som används för att få seriefamiljen att kännas välbekant för lyssnarna, som en grannfamilj man råkat få insyn i -- exempelvis genom att seriens tid synkroniseras med lyssnarens, eller genom ett familjärt tonfall i påannonseringen. Skildringarna av familjestrukturer och könsroller, liksom av familjernas relationer till samhället, förändras däremot tydligt under perioden. Sedda ur fågelperspektiv tecknar 1900-talets familjeserier i radio en historia där frågorna om hur man kan leva tillsammans, hur man bör leva tillsammans och vilka problem och glädjeämnen man kan förvänta sig av livet stöps om med tidens växlande krav på samhällsengagemang, självförverkligande och flexibilitet. Men behovet av föreställningar om familjen kvarstår, oavsett det sociala samlivets diversifiering -- liksom kärnfamiljens status som referensram. Amelie Björck är litteraturvetare vid Lunds universitet, kritiker och författare till den litterära biografin Sonja Åkesson (2008). Höra hemma är hennes doktorsavhandling.
När P1 under år 1997 sände Hundsjöviken, fem minuters daglig radioteater om en stockholmsfamilj som startade pensionat i Norrland, väckte det uppmärksamhet; nu hade TV-såpaformatet nått radion, sades det. Såpa eller ej, Lennart Jähkels och Ann Petréns vardagsgnabb i Hundsjöviken hade andra föregångare i etern. Under 1900-talet skapades och etablerades en lång och folkkär tradition av familjeserier -- radioteater i serieform om familjeliv. Här följdes ingenjörsfamiljen Björck av stora lyssnarskaror före och under andra världskriget, liksom Lilla Fridolf och Selma på 1950-talet. Livet på landet skildrades i Hällebäcks gård kring 1960, drömmen om kollektivboendet i Ett hus! Ett hus! i slutet av 1980-talet. I Höra hemma frilägger litteraturvetaren Amelie Björck denna outforskade familjehistoria och berättar om familjeseriernas representationer av familjerelationer, intimitet och social förändring. Vissa drag hos serierna uppvisar en påtaglig kontinuitet från 1930-tal till 1990-tal. Det handlar bland annat om strategier som används för att få seriefamiljen att kännas välbekant för lyssnarna, som en grannfamilj man råkat få insyn i -- exempelvis genom att seriens tid synkroniseras med lyssnarens, eller genom ett familjärt tonfall i påannonseringen. Skildringarna av familjestrukturer och könsroller, liksom av familjernas relationer till samhället, förändras däremot tydligt under perioden. Sedda ur fågelperspektiv tecknar 1900-talets familjeserier i radio en historia där frågorna om hur man kan leva tillsammans, hur man bör leva tillsammans och vilka problem och glädjeämnen man kan förvänta sig av livet stöps om med tidens växlande krav på samhällsengagemang, självförverkligande och flexibilitet. Men behovet av föreställningar om familjen kvarstår, oavsett det sociala samlivets diversifiering -- liksom kärnfamiljens status som referensram. Amelie Björck är litteraturvetare vid Lunds universitet, kritiker och författare till den litterära biografin Sonja Åkesson (2008). Höra hemma är hennes doktorsavhandling.
Ny bok
299 kr314 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)

Om Höra hemma : familj och social förändring i svensk radioserieteater från 1930-talet till 1990-talet (2010)

I mars 2010 släpptes boken Höra hemma : familj och social förändring i svensk radioserieteater från 1930-talet till 1990-talet skriven av Amelie Björck. Det är den 1a upplagan av kursboken. Den är skriven på svenska och består av 416 sidor djupgående information om teater. Förlaget bakom boken är Makadam förlag som har sitt säte i Göteborg.

Köp boken Höra hemma : familj och social förändring i svensk radioserieteater från 1930-talet till 1990-talet direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturKulturTeaterHöra hemma : familj och social förändring i svensk radioserieteater från 1930-talet till 1990-talet
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Ny bok
299 kr314 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)