Guldet blev till papper - 1930-talets pressdebatt om svensk penning- och valutapolitik; Benny Carlson; 2015

Guldet blev till papper - 1930-talets pressdebatt om svensk penning- och valutapolitik Upplaga 1

av Benny Carlson
I september 1931 tvingades Sverige överge guldmyntfoten. Landet bytte myntfot – från guld till papper – med stabilisering av prisnivån som officiellt mål. Det var första och enda gången ett land försökt sig på något sådant. Sverige anses därigenom ha föregripit den inflationsmålspolitik som sedan 1990-talet bedrivs i ett antal länder, däribland Sverige.

I denna bok undersöks hur den nya penning- och valutapolitiken behandlades i sex svenska dagstidningar åren 1931 till 1937. Här­igenom kan man få en uppfattning om hur experimentet utvecklades, var olika aktörer stod och hur de förflyttade sig över tid samt vilken information som i denna demokratins ungdomstid delgavs den breda allmänheten.
Äran för att Sverige kom att spela en pionjärroll brukar till­skrivas de nationalekonomer som verkade i Knut Wicksells anda, främst Gustav Cassel och Eli Heckscher. Dessa båda dominerade tillsammans med Bertil Ohlin 1930-talets penning- och valuta­politiska debatt men även en rad andra debattörer var i farten, t.ex. ekonomer som
 Gunnar Myrdal och Sven Brisman och politiker som Ernst Wigforss.

Hur såg media på det unika penningpolitiska experiment som genomfördes
i Sverige på 1930-talet? Svaret får vi i Benny Carlsons kartläggning av reak­tioner i pressen. För första gången har en forskare systematiskt granskat hur ett antal ledande tidningar rapporterade om Riksbankens politik. Det är ett spännande dokument om ett spännande experiment som blivit aktuellt
i samband med dagens debatt om centralbankspolitikens möjligheter.
Lars Jonung, professor i nationalekonomi
I september 1931 tvingades Sverige överge guldmyntfoten. Landet bytte myntfot – från guld till papper – med stabilisering av prisnivån som officiellt mål. Det var första och enda gången ett land försökt sig på något sådant. Sverige anses därigenom ha föregripit den inflationsmålspolitik som sedan 1990-talet bedrivs i ett antal länder, däribland Sverige.

I denna bok undersöks hur den nya penning- och valutapolitiken behandlades i sex svenska dagstidningar åren 1931 till 1937. Här­igenom kan man få en uppfattning om hur experimentet utvecklades, var olika aktörer stod och hur de förflyttade sig över tid samt vilken information som i denna demokratins ungdomstid delgavs den breda allmänheten.
Äran för att Sverige kom att spela en pionjärroll brukar till­skrivas de nationalekonomer som verkade i Knut Wicksells anda, främst Gustav Cassel och Eli Heckscher. Dessa båda dominerade tillsammans med Bertil Ohlin 1930-talets penning- och valuta­politiska debatt men även en rad andra debattörer var i farten, t.ex. ekonomer som
 Gunnar Myrdal och Sven Brisman och politiker som Ernst Wigforss.

Hur såg media på det unika penningpolitiska experiment som genomfördes
i Sverige på 1930-talet? Svaret får vi i Benny Carlsons kartläggning av reak­tioner i pressen. För första gången har en forskare systematiskt granskat hur ett antal ledande tidningar rapporterade om Riksbankens politik. Det är ett spännande dokument om ett spännande experiment som blivit aktuellt
i samband med dagens debatt om centralbankspolitikens möjligheter.
Lars Jonung, professor i nationalekonomi
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2015
ISBN: 9789144108094
Förlag: Studentlitteratur AB
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 166 st
I september 1931 tvingades Sverige överge guldmyntfoten. Landet bytte myntfot – från guld till papper – med stabilisering av prisnivån som officiellt mål. Det var första och enda gången ett land försökt sig på något sådant. Sverige anses därigenom ha föregripit den inflationsmålspolitik som sedan 1990-talet bedrivs i ett antal länder, däribland Sverige.

I denna bok undersöks hur den nya penning- och valutapolitiken behandlades i sex svenska dagstidningar åren 1931 till 1937. Här­igenom kan man få en uppfattning om hur experimentet utvecklades, var olika aktörer stod och hur de förflyttade sig över tid samt vilken information som i denna demokratins ungdomstid delgavs den breda allmänheten.
Äran för att Sverige kom att spela en pionjärroll brukar till­skrivas de nationalekonomer som verkade i Knut Wicksells anda, främst Gustav Cassel och Eli Heckscher. Dessa båda dominerade tillsammans med Bertil Ohlin 1930-talets penning- och valuta­politiska debatt men även en rad andra debattörer var i farten, t.ex. ekonomer som
 Gunnar Myrdal och Sven Brisman och politiker som Ernst Wigforss.

Hur såg media på det unika penningpolitiska experiment som genomfördes
i Sverige på 1930-talet? Svaret får vi i Benny Carlsons kartläggning av reak­tioner i pressen. För första gången har en forskare systematiskt granskat hur ett antal ledande tidningar rapporterade om Riksbankens politik. Det är ett spännande dokument om ett spännande experiment som blivit aktuellt
i samband med dagens debatt om centralbankspolitikens möjligheter.
Lars Jonung, professor i nationalekonomi
I september 1931 tvingades Sverige överge guldmyntfoten. Landet bytte myntfot – från guld till papper – med stabilisering av prisnivån som officiellt mål. Det var första och enda gången ett land försökt sig på något sådant. Sverige anses därigenom ha föregripit den inflationsmålspolitik som sedan 1990-talet bedrivs i ett antal länder, däribland Sverige.

I denna bok undersöks hur den nya penning- och valutapolitiken behandlades i sex svenska dagstidningar åren 1931 till 1937. Här­igenom kan man få en uppfattning om hur experimentet utvecklades, var olika aktörer stod och hur de förflyttade sig över tid samt vilken information som i denna demokratins ungdomstid delgavs den breda allmänheten.
Äran för att Sverige kom att spela en pionjärroll brukar till­skrivas de nationalekonomer som verkade i Knut Wicksells anda, främst Gustav Cassel och Eli Heckscher. Dessa båda dominerade tillsammans med Bertil Ohlin 1930-talets penning- och valuta­politiska debatt men även en rad andra debattörer var i farten, t.ex. ekonomer som
 Gunnar Myrdal och Sven Brisman och politiker som Ernst Wigforss.

Hur såg media på det unika penningpolitiska experiment som genomfördes
i Sverige på 1930-talet? Svaret får vi i Benny Carlsons kartläggning av reak­tioner i pressen. För första gången har en forskare systematiskt granskat hur ett antal ledande tidningar rapporterade om Riksbankens politik. Det är ett spännande dokument om ett spännande experiment som blivit aktuellt
i samband med dagens debatt om centralbankspolitikens möjligheter.
Lars Jonung, professor i nationalekonomi
Begagnad bok (0 st)

Om Guldet blev till papper - 1930-talets pressdebatt om svensk penning- och valutapolitik (2015)

I mars 2015 släpptes boken Guldet blev till papper - 1930-talets pressdebatt om svensk penning- och valutapolitik skriven av Benny Carlson. Det är den 1a upplagan av kursboken. Den är skriven på svenska och består av 166 sidor djupgående information om ekonomi. Förlaget bakom boken är Studentlitteratur AB som har sitt säte i Lund.

Köp boken Guldet blev till papper - 1930-talets pressdebatt om svensk penning- och valutapolitik direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturEkonomi och ledarskapÖvrig ekonomiGuldet blev till papper - 1930-talets pressdebatt om svensk penning- och valutapolitik
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)