Gräsrotsfinansiering/crowdfunding - en alternativ finansmarknad Upplaga 1

Crowdfunding, eller på svenska gräsrotsfinansiering, är ett sätt för entreprenörer – såväl fysiska som juridiska personer – att tillgodogöra sig kapital från en större mängd finansiärer, för att finansiera ett valt ändamål. Det möjliggörs dels genom plattformar på Internet där entreprenörer kan söka kapital för projekt, verksamheter och dylikt från finansiärer och dels genom utvecklingen av en delningsekonomi bland konsumenter, vilket kan exemplifieras med verksamheter som övernattningstjänsten Airbnb och taxitjänsten Uber. Gräsrotsfinansiering har identifierats som ett sätt att demokratisera investeringsmöjligheten, eftersom privatpersoner bereds möjligheten att konkurrera med professionella affärsänglar och riskkapitalister, genom att investera efter egna förutsättningar, ofta för så lite som ett hundratal kronor. Kapitaltillskottet från finansiär till entreprenör kan ske på olika sätt. De vanligaste och huvudsakliga formerna av gräsrotsfinansiering är:

- gräsrotsdonation

- belöningsbaserad gräsrotsfinansiering

- gräsrotsinvestering

- gräsrotsutlånng

De två första är även de som är mest kända bland allmänheten. I de allra flesta fall, förutom vid gräsrotsdonation, erbjuds en motprestation av någon form, om än ibland av ringa värde, från entreprenören som incitament för kapitaltillskottet. Utmärkande för fenomenet, och tillika det som gör gräsrotsfinansieringen så revolutionerande, är att traditionella mellanhänder, såsom finansinstitut, kringgås vid kapitalanskaffningen genom de finansbaserade gräsrotsfinansieringsformerna; entreprenörer möter investerare utan något egentligt avtalsrättsligt mellanled. De plattformar som finns, oavsett inriktning på finansieringsform, utgör i första hand endast förmedlare av kontakter, snarare än en förmedlare av likvida medel, även om det är vanligt att det senare i andra hand erbjuds av många aktörer. Gräsrotsfinansiering är idag inte reglerat i Sverige och även om gräsrotsfinansieringsplattformar inte nödvändigtvis träffas av samma regelverk som finansiella institut, är det sannolikt att även plattformarna i framtiden kommer att omfattas av vidare reglering. Författarna beskriver de olika typer av gräsrotsfinansiering som förekommer på marknaden idag och deras rättsliga reglering. Fokus ligger på svensk rätt och viss jämförelse görs med utländsk dito.