Folkets, yxan och orättvisans rot : betydelsebildning kring demokrati i den svenska rösträttsrörelsens diskursgemenskap, 1887-1902 Upplaga 1

Den politiska demokratin i Sverige och västvärlden har kring sekelskiftet 2000 blivit föremål för en allt intensivare diskussion. Hur skall medborgarnas förtroende för de folkvalda och för det politiska systemet vidmakthållas? Hur skall medborgarnas politiska intresse och demokratiska sinnelag kunna främjas i en alltmer informationstät och konfliktfylld livsvärld? Har den politiska demokratin fått allt svårare att möta utmaningar och kritiker på ett sätt som ligger i linje med dess ideal? I Folket, yxan och orättvisans rot sätts dagens demokratidebatt in i ett historiskt sammanhang. Här analyseras den opinionsbildning för allmän rösträtt och politisk demokrati som formerades i den svenska offentligheten vid det förra sekelskiftet. I fokus står Sveriges Allmänna Rösträttsförbund och den landsomfattande rösträttsrörelse som organiserades kring förbundet under åren 1887-1902. Med diskursanalytiska verktyg friläggs de föreställningar om samhället och värderingar av människan som utgjorde de ideologiska grundvalarna för rörelsens strategier och verksamhet. Analyserna komplicerar bilden av den politiska demokratin som ett resultat av modernitetens förutsägbara och konfliktfria vandring från mörker till ljus av rösträttsrörelsen som den moderna demokratins framsynta banérförare i Sverige. Dess föränderliga diskursgemenskap präglades av en påtaglig oförutsägbarhet, ansattes hårt av både statsmakterna och konservativa meningsmotståndare och inspirerades starkt av samtidens koloniala, maskulina och nationalistiska tankefigurer. I lika hög grad som rörelsen var betydelsefull för den moderna liberala demokratins politiska etablering i Sverige, manifesterade den också en lång linje av utomparlamentarisk radikalism i Sveriges politiska historia; en radikaldemokratisk, populistisk och antielitistisk tradition som med internationell klangbotten cirklade kring folkets kamp för att sätta yxan till samhällsorättvisornas rot. Frågorna om den politiska demokratins ideal och legitimitet, möjligheter och problem, och om den demokratiske medborgarens karaktärsegenskaper, visar sig här bära på en spänningsfylld och aktuell historia.