En engelsk opieätares bekännelser Upplaga 2

Nr Thomas De Quinceys En engelsk opietares beknnelser kom ut 1821 blev den en sensation, och gjorde sin frfattare bde bermd och beryktad. Speciellt ungdomen dyrkade boken. Inte bara fr det spnnande och farliga innehllet, utan ocks fr den moderna, blixtrande stilen. Ibland r den svindlande vacker och nrmar sig poesin, men lika ofta r den kaxig och satirisk, fylld av svart humor.

DeQuincey var en obotlig bohem, i stndig revolt med auktoriteter; inte minst mot den strnga och dominerande modern. Han rymde frn skolan nr han var 17 och drev under ett halvr omkring i Londons slum, dr han lrde knna den unga prostituerade Ann och en frgstark brnnvinsadvokat.

Han brjar senare studera i Oxford, men utan att ta examen. Det r nu han kommer i kontakt med opium, vid denna tid ett billigt lkemedel som kunde kpas p apotek, och ansgs bra mot allt frn smnlshet till rabies.

De Quincey tog opium mot huvudvrk, men blev snabbt fngad av drogens lockelser. I hemlighet experimenterade han med den under nio r; fr att till slut bli slav under giftet fr resten av sitt liv. Han beskriver extatiska opiedrmmar och de helvetiska kval som s smningom blir fljden.

Som drogskildring r boken ett overtrffat glansnummer, som i snart tvhundra r varit en kultbok. I Sverige har den lnge varit mer omtalad n verkligen lst. Frklaringen r enkel. Den har endast funnits i en versttning frn 1926; som tyvrr bygger p fel version! Nr De Quincey p gamla dar gav ut sina samlade verk fick han den olyckliga idn att utvidga sitt ungdoms msterverk. Resultatet blev en svrsmlt volym, nstan tre gnger s lng, och fullkomligt drnkt i en lavin av utvikningar, frklaringar och grlsjuka utfall.

Det r drfr en litterr hndelse nr den konstnrligt helt verlgsna originalversionen presenteras i nyversttning. En litterr prla har tvttats ren frn gammalt damm, och glder p nytt med sin ursprungliga, djupa, hemliga och farliga glans.