Egenintresse eller samhällsintresse : nazityskland och svensk skogsindustri; Birgit Karlsson; 2007

Egenintresse eller samhällsintresse : nazityskland och svensk skogsindustri Upplaga 1

av Birgit Karlsson
Det är känt att Sverige under andra världskriget bedrev en omfattande handel med Tyskland. Ofta har den beskrivits som byte av tyskt kol mot svensk järnmalm. Mindre känt är att exporten av skogsprodukter under krigsåren ofta var värdemässigt mer omfattande än malmexporten. Till skillnad från malmexporten så var exporten av skogsprodukter till Tyskland inte en traditionell verksamhet utan handlade om en nyorientering, från de vanliga handelsparterna England och USA, till Tyskland. I denna bok ges en översikt över hur Sveriges export av skogsprodukter utvecklades 193345 och orsakerna därtill. Skogsindustrin var en nyckelbransch där företagssamarbete och kartellisering ökat under mellankrigstiden. Den nazityska regimen ville genomföra planhushållning för att undvika slöseri och kapitalförstöring. Nazityskland krävde därför samarbete av den svenska regeringen och av svenska branschorganisationer. Såväl regering som branschföreträdare välkomnade ökad planering men var motsträviga till att den skulle ske under nazitysk ledning, vilket resulterade i ett samarbete som var långt ifrån helhjärtat från svensk sida. Boken ingår i projektet Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Birgit Karlsson är docent i ekonomisk historia vid handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Det är känt att Sverige under andra världskriget bedrev en omfattande handel med Tyskland. Ofta har den beskrivits som byte av tyskt kol mot svensk järnmalm. Mindre känt är att exporten av skogsprodukter under krigsåren ofta var värdemässigt mer omfattande än malmexporten. Till skillnad från malmexporten så var exporten av skogsprodukter till Tyskland inte en traditionell verksamhet utan handlade om en nyorientering, från de vanliga handelsparterna England och USA, till Tyskland. I denna bok ges en översikt över hur Sveriges export av skogsprodukter utvecklades 193345 och orsakerna därtill. Skogsindustrin var en nyckelbransch där företagssamarbete och kartellisering ökat under mellankrigstiden. Den nazityska regimen ville genomföra planhushållning för att undvika slöseri och kapitalförstöring. Nazityskland krävde därför samarbete av den svenska regeringen och av svenska branschorganisationer. Såväl regering som branschföreträdare välkomnade ökad planering men var motsträviga till att den skulle ske under nazitysk ledning, vilket resulterade i ett samarbete som var långt ifrån helhjärtat från svensk sida. Boken ingår i projektet Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Birgit Karlsson är docent i ekonomisk historia vid handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2007
ISBN: 9789197652957
Förlag: Sekel Bokförlag/Isell & Jinert
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 220 st
Det är känt att Sverige under andra världskriget bedrev en omfattande handel med Tyskland. Ofta har den beskrivits som byte av tyskt kol mot svensk järnmalm. Mindre känt är att exporten av skogsprodukter under krigsåren ofta var värdemässigt mer omfattande än malmexporten. Till skillnad från malmexporten så var exporten av skogsprodukter till Tyskland inte en traditionell verksamhet utan handlade om en nyorientering, från de vanliga handelsparterna England och USA, till Tyskland. I denna bok ges en översikt över hur Sveriges export av skogsprodukter utvecklades 193345 och orsakerna därtill. Skogsindustrin var en nyckelbransch där företagssamarbete och kartellisering ökat under mellankrigstiden. Den nazityska regimen ville genomföra planhushållning för att undvika slöseri och kapitalförstöring. Nazityskland krävde därför samarbete av den svenska regeringen och av svenska branschorganisationer. Såväl regering som branschföreträdare välkomnade ökad planering men var motsträviga till att den skulle ske under nazitysk ledning, vilket resulterade i ett samarbete som var långt ifrån helhjärtat från svensk sida. Boken ingår i projektet Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Birgit Karlsson är docent i ekonomisk historia vid handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Det är känt att Sverige under andra världskriget bedrev en omfattande handel med Tyskland. Ofta har den beskrivits som byte av tyskt kol mot svensk järnmalm. Mindre känt är att exporten av skogsprodukter under krigsåren ofta var värdemässigt mer omfattande än malmexporten. Till skillnad från malmexporten så var exporten av skogsprodukter till Tyskland inte en traditionell verksamhet utan handlade om en nyorientering, från de vanliga handelsparterna England och USA, till Tyskland. I denna bok ges en översikt över hur Sveriges export av skogsprodukter utvecklades 193345 och orsakerna därtill. Skogsindustrin var en nyckelbransch där företagssamarbete och kartellisering ökat under mellankrigstiden. Den nazityska regimen ville genomföra planhushållning för att undvika slöseri och kapitalförstöring. Nazityskland krävde därför samarbete av den svenska regeringen och av svenska branschorganisationer. Såväl regering som branschföreträdare välkomnade ökad planering men var motsträviga till att den skulle ske under nazitysk ledning, vilket resulterade i ett samarbete som var långt ifrån helhjärtat från svensk sida. Boken ingår i projektet Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Birgit Karlsson är docent i ekonomisk historia vid handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Begagnad bok (0 st)
Begagnad bok (0 st)