Datalagring och integritet. SOU 2015:31 : Betänkande från Datalagringsutredningen; Justitiedepartementet; 2015

Datalagring och integritet. SOU 2015:31 : Betänkande från Datalagringsutredningen

av Justitiedepartementet
I lagen om elektronisk kommunikation finns bestämmelser som anger att leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska lagra vissa uppgifter som genereras eller behandlas i samband med att sådana tjänster tillhandahålls för att uppgifterna ska kunna användas vid brottsbekämpning. Vårt uppdrag har varit att föreslå de förändringar som bedöms lämpliga för att stärka skyddet för den personliga integriteten i förhållande till den regleringen.
Den s.k. inhämtningslagen reglerar Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och Tullverkets möjligheter att få tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i sin underrättelseverksamhet. Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga och utvärdera hur lagen har tillämpats samt att överväga om den bör förändras för att stärka rättssäkerheten eller skyddet för den personliga integriteten. Ett annat syfte med uppdraget har varit att analysera Säkerhetspolisens behov av en särskild möjlighet att inhämta uppgifter om viss brottslig verksamhet som inte omfattas av inhämtningslagens huvudregel samt lämna förslag på hur ett sådant behov bör tillgodoses och balanseras mot integritetsintresset.
I lagen om elektronisk kommunikation finns bestämmelser som anger att leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska lagra vissa uppgifter som genereras eller behandlas i samband med att sådana tjänster tillhandahålls för att uppgifterna ska kunna användas vid brottsbekämpning. Vårt uppdrag har varit att föreslå de förändringar som bedöms lämpliga för att stärka skyddet för den personliga integriteten i förhållande till den regleringen.
Den s.k. inhämtningslagen reglerar Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och Tullverkets möjligheter att få tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i sin underrättelseverksamhet. Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga och utvärdera hur lagen har tillämpats samt att överväga om den bör förändras för att stärka rättssäkerheten eller skyddet för den personliga integriteten. Ett annat syfte med uppdraget har varit att analysera Säkerhetspolisens behov av en särskild möjlighet att inhämta uppgifter om viss brottslig verksamhet som inte omfattas av inhämtningslagens huvudregel samt lämna förslag på hur ett sådant behov bör tillgodoses och balanseras mot integritetsintresset.
Utgiven: 2015
ISBN: 9789138242650
Förlag: Norstedts Juridik AB
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 330 st
I lagen om elektronisk kommunikation finns bestämmelser som anger att leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska lagra vissa uppgifter som genereras eller behandlas i samband med att sådana tjänster tillhandahålls för att uppgifterna ska kunna användas vid brottsbekämpning. Vårt uppdrag har varit att föreslå de förändringar som bedöms lämpliga för att stärka skyddet för den personliga integriteten i förhållande till den regleringen.
Den s.k. inhämtningslagen reglerar Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och Tullverkets möjligheter att få tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i sin underrättelseverksamhet. Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga och utvärdera hur lagen har tillämpats samt att överväga om den bör förändras för att stärka rättssäkerheten eller skyddet för den personliga integriteten. Ett annat syfte med uppdraget har varit att analysera Säkerhetspolisens behov av en särskild möjlighet att inhämta uppgifter om viss brottslig verksamhet som inte omfattas av inhämtningslagens huvudregel samt lämna förslag på hur ett sådant behov bör tillgodoses och balanseras mot integritetsintresset.
I lagen om elektronisk kommunikation finns bestämmelser som anger att leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska lagra vissa uppgifter som genereras eller behandlas i samband med att sådana tjänster tillhandahålls för att uppgifterna ska kunna användas vid brottsbekämpning. Vårt uppdrag har varit att föreslå de förändringar som bedöms lämpliga för att stärka skyddet för den personliga integriteten i förhållande till den regleringen.
Den s.k. inhämtningslagen reglerar Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och Tullverkets möjligheter att få tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i sin underrättelseverksamhet. Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga och utvärdera hur lagen har tillämpats samt att överväga om den bör förändras för att stärka rättssäkerheten eller skyddet för den personliga integriteten. Ett annat syfte med uppdraget har varit att analysera Säkerhetspolisens behov av en särskild möjlighet att inhämta uppgifter om viss brottslig verksamhet som inte omfattas av inhämtningslagens huvudregel samt lämna förslag på hur ett sådant behov bör tillgodoses och balanseras mot integritetsintresset.
Begagnad bok (0 st)
Begagnad bok (0 st)