C. J. L. Almqvists slottskrönika och det indirekta skrivsättet; Eivor Persson; 2003
endast ny

C. J. L. Almqvists slottskrönika och det indirekta skrivsättet

av Eivor Persson
Carl Jonas Love Almqvists slottskrönika och det indirekta skrivsättet är ämnet för denna studie. Slottskrönikan omfattar romanerna Jaktslottet (1833), Hinden (1833) och Baron Julius K*. Ur Fröken Eleonoras reseminnen (1835), som alla ingår i Almqvists stora samlingsverk Törnrosens bok. I ramberättelsen Jaktslottet presenteras vi för medlemmarna i Jaktslottskretsen, slottsherren Hugo Löwenstjerna, huvudberättaren Richard Furumo och de andra figurerna, som brukar samlas på Jaktslottet på kvällarna och berätta historier för varandra. Almqvist lämnar mycket outsagt i texten, ett indirekt skrivsätt, vilket resulterar i gåtor och andra problem för läsaren. Det är dessa tolkningsproblem som står i centrum för denna undersökning. I första kapitlet analyseras bördsmotivet, i andra kapitlet spökmotivet, i tredje och fjärde kapitlet självreflexionen och i femte kapitlet slottskrönikans intertextuella bakgrund.
Carl Jonas Love Almqvists slottskrönika och det indirekta skrivsättet är ämnet för denna studie. Slottskrönikan omfattar romanerna Jaktslottet (1833), Hinden (1833) och Baron Julius K*. Ur Fröken Eleonoras reseminnen (1835), som alla ingår i Almqvists stora samlingsverk Törnrosens bok. I ramberättelsen Jaktslottet presenteras vi för medlemmarna i Jaktslottskretsen, slottsherren Hugo Löwenstjerna, huvudberättaren Richard Furumo och de andra figurerna, som brukar samlas på Jaktslottet på kvällarna och berätta historier för varandra. Almqvist lämnar mycket outsagt i texten, ett indirekt skrivsätt, vilket resulterar i gåtor och andra problem för läsaren. Det är dessa tolkningsproblem som står i centrum för denna undersökning. I första kapitlet analyseras bördsmotivet, i andra kapitlet spökmotivet, i tredje och fjärde kapitlet självreflexionen och i femte kapitlet slottskrönikans intertextuella bakgrund.
Utgiven: 2003
ISBN: 9789197094634
Förlag: Media-Tryck
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 364 st
Carl Jonas Love Almqvists slottskrönika och det indirekta skrivsättet är ämnet för denna studie. Slottskrönikan omfattar romanerna Jaktslottet (1833), Hinden (1833) och Baron Julius K*. Ur Fröken Eleonoras reseminnen (1835), som alla ingår i Almqvists stora samlingsverk Törnrosens bok. I ramberättelsen Jaktslottet presenteras vi för medlemmarna i Jaktslottskretsen, slottsherren Hugo Löwenstjerna, huvudberättaren Richard Furumo och de andra figurerna, som brukar samlas på Jaktslottet på kvällarna och berätta historier för varandra. Almqvist lämnar mycket outsagt i texten, ett indirekt skrivsätt, vilket resulterar i gåtor och andra problem för läsaren. Det är dessa tolkningsproblem som står i centrum för denna undersökning. I första kapitlet analyseras bördsmotivet, i andra kapitlet spökmotivet, i tredje och fjärde kapitlet självreflexionen och i femte kapitlet slottskrönikans intertextuella bakgrund.
Carl Jonas Love Almqvists slottskrönika och det indirekta skrivsättet är ämnet för denna studie. Slottskrönikan omfattar romanerna Jaktslottet (1833), Hinden (1833) och Baron Julius K*. Ur Fröken Eleonoras reseminnen (1835), som alla ingår i Almqvists stora samlingsverk Törnrosens bok. I ramberättelsen Jaktslottet presenteras vi för medlemmarna i Jaktslottskretsen, slottsherren Hugo Löwenstjerna, huvudberättaren Richard Furumo och de andra figurerna, som brukar samlas på Jaktslottet på kvällarna och berätta historier för varandra. Almqvist lämnar mycket outsagt i texten, ett indirekt skrivsätt, vilket resulterar i gåtor och andra problem för läsaren. Det är dessa tolkningsproblem som står i centrum för denna undersökning. I första kapitlet analyseras bördsmotivet, i andra kapitlet spökmotivet, i tredje och fjärde kapitlet självreflexionen och i femte kapitlet slottskrönikans intertextuella bakgrund.
Ny bok
218 kr229 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)
Ny bok
218 kr229 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)