Borgenärsskyddet : Om principerna för skyddet mot överlåtarens och pantsättarens borgenärer; Staffan Myrdal; 2002

Borgenärsskyddet : Om principerna för skyddet mot överlåtarens och pantsättarens borgenärer Upplaga 1

av Staffan Myrdal
Borgenärsskyddet bygger, liksom sakrätten i övrigt, till stor del på de s.k. traditions- och denuntiationsprinciperna. Sedan mitten av 1980-talet har dessa principer delvis kommit att ifrågasättas. Utvecklingen har gått mot ett mer ändamålsinriktat synsätt där praktiska förhållanden, såsom omsättningens intresse, tillmäts större vikt. Bl.a. har klarlagts att det för borgenärsskydd är tillräckligt med ett avskärande av överlåtarens/pantsättarens rådighet. Här undersöks rådighetens närmare betydelse. Därvid behandlas
relevansen av överlåtarens/pantsättarens möjlighet att bruka egendomen och dennes s.k. betalnings-, mottagande- respektive förfogandelegitimation. Vilken eller vilka av dessa faktorer skall avskäras för att ett rådighetsavskärande och därmed borgenärsskydd skall uppkomma? Svaret synes inte vara helt givet.
Vidare behandlas ett antal andra frågor avseende bl.a. borgenärsskyddsreglernas ändamål, den s.k. publiciteten, som sedan länge förknippats med dessa regler, samt förhållandet mellan borgenärsskyddet och omsättningsskyddet (dvs. skyddet mot dubbeldispositioner). Dessutom redogörs kortfattat för den mer ändamålsinriktade utveckling som på senare år ägt rum i praxis.
Undersökningen är inriktad på de principer för borgenärsskyddet som bör tjäna som utgångspunkt för bedömningar i enskilda fall. Någon systematisk genomgång av olika enskilda fall, och vad som faktiskt krävs för borgenärsskydd i dessa, görs däremot inte. Ställning tas inte heller till om och i vilken utsträckning traditions- och denuntiationsprinciperna lämpligen borde förändras eller överges. Framställningen bör dock kunna vara till nytta vid sådana överväganden.
Borgenärsskyddet bygger, liksom sakrätten i övrigt, till stor del på de s.k. traditions- och denuntiationsprinciperna. Sedan mitten av 1980-talet har dessa principer delvis kommit att ifrågasättas. Utvecklingen har gått mot ett mer ändamålsinriktat synsätt där praktiska förhållanden, såsom omsättningens intresse, tillmäts större vikt. Bl.a. har klarlagts att det för borgenärsskydd är tillräckligt med ett avskärande av överlåtarens/pantsättarens rådighet. Här undersöks rådighetens närmare betydelse. Därvid behandlas
relevansen av överlåtarens/pantsättarens möjlighet att bruka egendomen och dennes s.k. betalnings-, mottagande- respektive förfogandelegitimation. Vilken eller vilka av dessa faktorer skall avskäras för att ett rådighetsavskärande och därmed borgenärsskydd skall uppkomma? Svaret synes inte vara helt givet.
Vidare behandlas ett antal andra frågor avseende bl.a. borgenärsskyddsreglernas ändamål, den s.k. publiciteten, som sedan länge förknippats med dessa regler, samt förhållandet mellan borgenärsskyddet och omsättningsskyddet (dvs. skyddet mot dubbeldispositioner). Dessutom redogörs kortfattat för den mer ändamålsinriktade utveckling som på senare år ägt rum i praxis.
Undersökningen är inriktad på de principer för borgenärsskyddet som bör tjäna som utgångspunkt för bedömningar i enskilda fall. Någon systematisk genomgång av olika enskilda fall, och vad som faktiskt krävs för borgenärsskydd i dessa, görs däremot inte. Ställning tas inte heller till om och i vilken utsträckning traditions- och denuntiationsprinciperna lämpligen borde förändras eller överges. Framställningen bör dock kunna vara till nytta vid sådana överväganden.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2002
ISBN: 9789139008279
Förlag: Norstedts Juridik AB
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 253 st
Borgenärsskyddet bygger, liksom sakrätten i övrigt, till stor del på de s.k. traditions- och denuntiationsprinciperna. Sedan mitten av 1980-talet har dessa principer delvis kommit att ifrågasättas. Utvecklingen har gått mot ett mer ändamålsinriktat synsätt där praktiska förhållanden, såsom omsättningens intresse, tillmäts större vikt. Bl.a. har klarlagts att det för borgenärsskydd är tillräckligt med ett avskärande av överlåtarens/pantsättarens rådighet. Här undersöks rådighetens närmare betydelse. Därvid behandlas
relevansen av överlåtarens/pantsättarens möjlighet att bruka egendomen och dennes s.k. betalnings-, mottagande- respektive förfogandelegitimation. Vilken eller vilka av dessa faktorer skall avskäras för att ett rådighetsavskärande och därmed borgenärsskydd skall uppkomma? Svaret synes inte vara helt givet.
Vidare behandlas ett antal andra frågor avseende bl.a. borgenärsskyddsreglernas ändamål, den s.k. publiciteten, som sedan länge förknippats med dessa regler, samt förhållandet mellan borgenärsskyddet och omsättningsskyddet (dvs. skyddet mot dubbeldispositioner). Dessutom redogörs kortfattat för den mer ändamålsinriktade utveckling som på senare år ägt rum i praxis.
Undersökningen är inriktad på de principer för borgenärsskyddet som bör tjäna som utgångspunkt för bedömningar i enskilda fall. Någon systematisk genomgång av olika enskilda fall, och vad som faktiskt krävs för borgenärsskydd i dessa, görs däremot inte. Ställning tas inte heller till om och i vilken utsträckning traditions- och denuntiationsprinciperna lämpligen borde förändras eller överges. Framställningen bör dock kunna vara till nytta vid sådana överväganden.
Borgenärsskyddet bygger, liksom sakrätten i övrigt, till stor del på de s.k. traditions- och denuntiationsprinciperna. Sedan mitten av 1980-talet har dessa principer delvis kommit att ifrågasättas. Utvecklingen har gått mot ett mer ändamålsinriktat synsätt där praktiska förhållanden, såsom omsättningens intresse, tillmäts större vikt. Bl.a. har klarlagts att det för borgenärsskydd är tillräckligt med ett avskärande av överlåtarens/pantsättarens rådighet. Här undersöks rådighetens närmare betydelse. Därvid behandlas
relevansen av överlåtarens/pantsättarens möjlighet att bruka egendomen och dennes s.k. betalnings-, mottagande- respektive förfogandelegitimation. Vilken eller vilka av dessa faktorer skall avskäras för att ett rådighetsavskärande och därmed borgenärsskydd skall uppkomma? Svaret synes inte vara helt givet.
Vidare behandlas ett antal andra frågor avseende bl.a. borgenärsskyddsreglernas ändamål, den s.k. publiciteten, som sedan länge förknippats med dessa regler, samt förhållandet mellan borgenärsskyddet och omsättningsskyddet (dvs. skyddet mot dubbeldispositioner). Dessutom redogörs kortfattat för den mer ändamålsinriktade utveckling som på senare år ägt rum i praxis.
Undersökningen är inriktad på de principer för borgenärsskyddet som bör tjäna som utgångspunkt för bedömningar i enskilda fall. Någon systematisk genomgång av olika enskilda fall, och vad som faktiskt krävs för borgenärsskydd i dessa, görs däremot inte. Ställning tas inte heller till om och i vilken utsträckning traditions- och denuntiationsprinciperna lämpligen borde förändras eller överges. Framställningen bör dock kunna vara till nytta vid sådana överväganden.
Begagnad bok (0 st)

Om Borgenärsskyddet : Om principerna för skyddet mot överlåtarens och pantsättarens borgenärer (2002)

I augusti 2002 släpptes boken Borgenärsskyddet : Om principerna för skyddet mot överlåtarens och pantsättarens borgenärer skriven av Staffan Myrdal. Det är den 1a upplagan av kursboken. Den är skriven på svenska och består av 253 sidor djupgående information om juridik. Förlaget bakom boken är Norstedts Juridik AB som har sitt säte i Stockholm.

Köp boken Borgenärsskyddet : Om principerna för skyddet mot överlåtarens och pantsättarens borgenärer direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturJuridikÖvrig juridikBorgenärsskyddet : Om principerna för skyddet mot överlåtarens och pantsättarens borgenärer
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)